Fru talman! Jag är glad att Berith Eriksson tog upp
den frågan igen -- det ger mig möjlighet att
återkomma till den.
Berith Eriksson är emot egenavgifter, såvitt jag
förstår av två skäl. Det ena är ideologiskt: Hon tror
att en socialförsäkring som har egenavgifter inte är
en socialförsäkring. På den punkten gissar jag att
jag inte kan få Berith Eriksson att ändra
uppfattning. För mig står det helt klart att man
förstås kan finansiera en obligatorisk
socialförsäkring antingen med arbetsgivaravgifter
eller med egenavgifter. Om Berith Eriksson inte
tror mig på den punkten kan hon ju studera andra
länder som har det systemet och uppenbarligen har
socialförsäkring.
Den andra punkten -- hur det påverkar
kommunernas ekonomi -- är inte en
värderingsfråga. Det är en fråga om fakta.
Antingen har jag rätt, eller också har Berith
Eriksson rätt -- något tredje gives inte i det fallet.
Om man har en arbetsgivaravgift sådan som vi har
haft de senaste 35 åren och som ju är avdragsgill vid
beskattningen -- vare sig löntagarna eller några
andra betalar skatt på arbetsgivaravgifterna -- får
det samma effekt som en avdragsgill egenavgift.
De missuppfattningar som finns på den här punkten
har ibland, tror jag, att göra med att man inte gör
riktigt klart för sig skillnaden mellan en växling och
en höjning. Det är självklart att en höjning av en
arbetsgivaravgift påverkar kommunernas ekonomi
och skatteunderlag. På precis samma sätt påverkar
en höjning av en avdragsgill egenavgift
kommunernas ekonomi. Om man däremot växlar
en avdragsgill egenavgift till en avdragsgill
arbetsgivaravgift eller tvärtom påverkar det inte
kommunernas ekonomi. Det tror jag lätt inses om
man gör den här skillnaden mellan en höjning och
en växling.