Herr talman! Jag vill också anknyta till den
generationsfråga som det nya pensionssystemet är.
Vi talar nu om förmåner och betalning för dessa
som skall ske i framtiden. Vi är i denna kammare
säkert medvetna om att det finns många
pensionärer som har en mycket låg pension,
samtidigt som det finns pensionärer som har så hög
pension att de kan ha något slags lyxkonsumtion.
Det finns alltså en stor orättvisa i pensionssystemet
i dag.
Det finns särintressen som hävdar att vi skall kunna
lösa detta problem. Men då måste vi ha realistiska
förutsättningar. En förutsättning för de förslag som
diskuterats är att man har i stort sett ingen
arbetslöshet alls. Som det ser ut i Europa i dag tror
jag att det är helt orealistiskt. Någon måste betala
pensionerna.
Om vi skulle betala pensionerna i dag endast genom
egenavgifter skulle det motsvara ytterligare 30 kr i
skatt, om man räknar in kostnaden för
förtidspensionerna. Förtidspensionerna är ju också
ett pensionssystem.
Det är alltså ett krav från en allt större grupp
pensionärer att man skall ha denna ersättning
såsom pension samtidigt som ingen vill betala. Vi
har kommit till vägs ände. Det är ett orättvist
system. Det sades tidigare i debatten här att de
unga har goda tider. Vi måste ha klart för oss att 130
000 ungdomar nu kommer ut. Av dem erbjuds ett
fåtal arbete. Av förra årets studenter fick en tiondel
arbete. Är det den tiondelen som skall betala för att
pensionerna skall kunna levas upp av en grupp i
samhället som har lyckats skaffa sig dessa
förmåner? Det tror jag inte att ungdomarna
kommer att finna sig i. Vi måste öppna ögonen och
reformera ett system, som är anpassat till dagens
läge.
Jag noterade med tillfredsställelse att
socialministern nämnde just 55 år såsom en gräns
som tillämpas i vissa länder i Europa. Studerar man
fakta, finner man att pensionsåldern i verkligheten
ligger vid ungefär 59 år, även vi t.o.m. diskuterar
en höjning av pensionsåldern. Det är ju många som
förtidspensionerar sig. Någon minskning av
förtidspensioneringen kan inte noteras, utan
trenden är snarare ökande.
Lindbeckkommissionen har ju påpekat att
förtidspensionerna är felkonstruerade från början
till slut. Därför har jag föreslagit -- men jag skall
inte ställa något yrkande -- att man skall införa en
frivillig grundpension från 55 års ålder, så att de
som vill lämna arbetsmarknaden kan få göra det.
Kan vi få människor att frivilligt lämna
arbetsmarknaden och bereda yngre människor en
möjlighet att komma in på arbetsmarknaden, skall
vi inte tack nej till den möjligheten. Det borde vara
en självklarhet. Jag förstår att utskottet inte har
kunnat behandla detta förslag positivt, men jag
hoppas att förslaget kommer att diskuteras i
framtiden.
Många människor har kraft kvar även vid 55-
årsdagen. Men det finns också människor som nog
skulle vara intresserade av att lämna
arbetsmarknaden, om de samtidigt vet att
ungdomar kan få en plats. Jag ser alltså en
koppling. Skall ungdomarna betala för ett
pensionssystem, måste de också ges möjlighet att
påverka pensionssystemet. Man kan tala med
ungdomarna om att införa en tidigare
pensionsålder. En senareläggning av
pensionsåldern skulle innebära motsatsen. Det har
vi ju sett i de diskussioner som förts. Det skulle leda
till en ökning av kostnaderna. Besparingen totalt
skulle bli liten, eftersom förtidspensionerna
fortsätter ytterligare ett år. Därför är det viktigt att
trots allt koppla förtidspensionering till införandet
av en frivillig pensionsålder vid 55 år.