Fru talman! Även om vi har ett nytt studiestöds-
system som snart går i gång så tycker vi att vi ska
höja totalbeloppet. Det är Folkpartiets förslag.
Studenternas ökade kostnader under 90-talet har
inte motsvarats av en motsvarande höjning av studi-
emedlen. Inte minst behovet av egen dator har kraf-
tigt ökat de ekonomiska påfrestningarna för de stude-
rande. Dessutom har böckerna gått upp i pris. Vi i
Folkpartiet hade därför i vår budget föreslagit att
totalbeloppet ska höjas för alla studerande med 200 kr
per månad. Därefter ska en uppräkning tills vidare
ske i förhållande till prisbasbeloppet. Det skulle inne-
bära att studiemedlen skulle öka till 65 682 kr från
63 882 kr, dvs. med drygt 2 000 kr per år.
Det är i och för sig positivt att man har höjt bi-
dragsdelen för studerande över 25 år med låg utbild-
ningsbakgrund. För människor som studerar på mot-
svarande grundskolenivå är en bidragsdel på runt
80 % av studiemedlet rimlig. Däremot anser Folkpar-
tiet att den högre bidragsnivån för gymnasiestudier
bör sättas till högst 60 % av studiemedlet. Med tanke
på de avskrivningsmöjligheter som finns kan en hög-
re lånedel accepteras för dessa studerande.
Det särskilda vuxenstudiestödet vid vissa andra
utbildningar bör ersättas med studiemedel. Det är
viktigt att vuxna studerande behandlas lika. Det är
orimligt att två vuxenstuderande på samma utbildning
har olika regler. Den ene måste kanske låna, medan
den andre kan studera med 100-procentigt bidrag.
Alla vuxenstuderande bör i stället omfattas av det
allmänna studiestödssystemet, där möjlighet till högre
bidragsdel finns vid gymnasiestudier och grundläg-
gande studier. Folkpartiet föreslår i stället att total-
beloppet höjs med 200 kr per månad för alla stude-
rande.
Fru talman! Studenter som vill och kan dryga ut
sina studiemedel genom arbete ska inte straffas ge-
nom en lägre bidragsdel. Arbete måste alltid löna sig.
Det är en gammal folkpartislogan. Även för studenter
måste det vara så. Folkpartiet anser därför att fribe-
loppsgränserna på sikt ska tas bort helt. Till att börja
med bör gränsen för vad en student får tjäna innan
studiemedlet skärs ned höjas till 300 % av basbelop-
pet. Det motsvarar med dagens penningvärde 109 200
kr.
Med det nya studiemedelssystemet kommer stu-
denter bara att kunna få studiemedel i tolv terminer.
Enligt vad CSN själv säger blir det omöjligt att be-
vilja förlängning annat än vid sjukdom. Följden av
detta blir att en sjuksköterska inte kan få lån när hon
vill vidareutbilda sig till läkare. Vi tycker inte att
Sverige har råd att undvara den kompetens som ut-
bildningen skulle innebära för den sjuksköterska som
vill gå vidare, som ett exempel.
Därför föreslår vi från Folkpartiets sida att det ska
bli möjligt att i vissa fall få studiestöd under en längre
period än tolv terminer.
Fru talman! Ett helt nytt system med individuella
utbildningskonton behövs för att människor ska få
bättre möjlighet att klara sin försörjning vid vuxen-
studier. Människor måste få större frihet att bestämma
själva om och när de ska vidareutbilda sig under sin
yrkesverksamma tid. Yrkesarbetande måste ha möj-
lighet att förbereda sig på kommande yrkesavbrott för
att inte vara helt beroende av arbetsgivarens eller
statens välvilja. En anställd måste få möjlighet till
utbildning även om arbetsgivaren inte är beredd att
räkna den som personalutbildning.
Det nuvarande avdragsgilla pensionssparandet ska
därför kunna breddas till ett pensions- och utveck-
lingssparande, där individer får göra skattebefriade
avsättningar som senare kan användas för att bekosta
studier. En utredning föreslår nu att den här möjlig-
heten införs. Folkpartiet förutsätter att regeringen
trots tidigare tveksamhet nu kommer att öppna möj-
ligheterna för kompetenssparande. Folkpartiet vill att
människor ska ges en möjlighet att spara själva till sin
utbildning på gynnsamma villkor, men också för-
månligt kunna låna pengar för att vidareutbilda sig.
Därför föreslår vi att det ska bli möjligt för människor
mellan 30 och 55 år att upp till en viss gräns låna av
det allmänna pensionssystemet för att finansiera ut-
bildning.
Om de fackliga organisationerna vill bredda avtal-
spensionerna på samma sätt ska det möjliggöras ge-
nom regeländringar. Förslagsvis kan man få ut 60 %
av sin årslön. I gengäld reduceras då individens ålder-
spension med motsvarande belopp. Den som tagit ut
ett pensionsår i förväg kan återvinna denna pensions-
rätt genom sparande, exempelvis i en privat pensions-
försäkring, annat privat sparande eller genom att gå i
pension något senare.
Det är glädjande att utskottet i sitt yttrande har
konstaterat att naprapatutbildningen och andra utbild-
ningar som inte tidigare har varit studiemedelsberätti-
gade ska bli det. Det är naturligtvis förmätet av riks-
dagen och utskottet att uppdra till regeringen att på
det sättet anvisa att vissa utbildningar ska bli studi-
estödsberättigade. Den principiella frågan handlar
naturligtvis om rätt till studiemedel för enskilda ut-
bildningar. Därför borde regeringen snabbt utreda
frågan principiellt, även om utskottet har tagit upp två
exempel på utbildningar där det står att det bara är
marginella kostnader förenade med det här.
Fru talman! Många svenska ungdomar som har
arbetat utomlands under några år har tvingats skriva
sig i det land där de bott. För att de ska få arbetstill-
stånd krävs ofta av det mottagande landet, t.ex.
Frankrike, att de är skrivna och betalar skatt i det land
där de arbetar.
Om en sådan ungdom sedan vill börja studera ef-
ter arbetets avslutande finns ingen möjlighet att få
studiemedel genom CSN med motiveringen att hon
eller han inte är skriven i Sverige. Det bör finnas
möjlighet för svenska medborgare att få dispens från
en sådan regel, i synnerhet som det ofta är omöjligt
att få studielån i ett annat land.
När vi gick med i EU uppfattade många, särskilt
ungdomar som ännu inte hunnit binda sig i Sverige,
det som en öppning som gav större möjligheter att bo,
arbeta och studera i ett annat land. Då är det inte
rimligt att vi sätter stränga regler som de facto lägger
hinder i vägen för en sådan rörlighet.
Fru talman! Nu har jag kortat mitt anförande med
minst fyra minuter. Jag yrkar bifall till Folkpartiets
förslag, reservation 3 under mom. 5 och reservation 5
under moment 10.