Fru talman! En del talare i dagens debatt har oroat
sig för att dagens konstellation s-v-mp inte vårdar
den goda ekonomi som vi nu har. Men vi i Miljöpar-
tiet kommer att göra vårt yttersta i det avseendet.
Som parti har vi funnits med i många majoriteter i
kommuner och landsting. På alla ställen har vi varit
mycket seriösa. En del hävdar att vi varit snåla när
det gäller ekonomi och utgifter. Det ligger i den gröna
ideologin att vara varsam om framtiden och därmed
också om nutiden och att framför allt se till att fram-
tiden rymmer ekonomiska möjligheter så att även den
tiden kan bli god för kommande generationer. Vi är
alltså långt ifrån ett slösarparti. Jag kan garantera att
vi kommer att se till att en god ekonomi värnas för
framtiden.
Jag tänker tala om miljösatsningar. Nu kommer
pengar till miljön. Vi kan läsa artiklar i pressen om att
Naturskyddsföreningen går ut och säger: Äntligen!
Jag har varit engagerad i miljöfrågor ända sedan
60-talet och jag tillhörde de många som under 80-
talets heta engagemang kände att det inte räcker att
vara utomparlamentariskt aktiv, utan det gäller att
komma in där besluten tas. Jag var också en av dem
som tidigt engagerade sig i Miljöpartiet. 80-talets
engagemang ledde i och för sig inte till att det kom
pengar till miljön. Miljöpartiet kom däremot in i
riksdagen och har därmed haft möjlighet att mer kon-
kret, även inom systemet - i kommuner, landsting
och riksdag - föra fram synpunkter som tidigare bara
hördes utanför parlamentet.
Vad som hänt därefter är att många partier har ta-
git till sig retoriken. I dag pratar man som om man
hade ett stort miljöengagemang - man kan orden.
Däremot har vi fått vänta på pengarna. Det har inte
hänt särskilt mycket. Dock har man fått människor att
tro att alla är överens om miljöpolitiken. Så är det
naturligtvis inte. Vad man har gjort är att man har
låtsats som att alla är överens om miljöpolitiken. Men
det är först när viljan finns att satsa ekonomiskt som
man kan se att viljan finns att verkligen göra någon-
ting. Det har vi miljöpartister väntat på.
Inte heller under s-c-samarbetet kom det några
pengar till miljön, utan vi hörde bara om hur överens
man var.
Nu äntligen efter valet 1998 har vi i Miljöpartiet
möjlighet att även påverka budgeten. Nu kommer
pengarna och nu kommer de satsningar som alla vi
miljöengagerade människor så länge har väntat på!
Nu kommer satsningarna!
När vi från talarstolen här får höra från Center-
partiet att det inte kommer speciellt mycket undrar
jag hur man läser siffror. Jag kan gärna bistå med
siffrorna om man inte har dem. Mellan år 1999 och år
2002 satsar vi mer än 2 ½ miljarder; att jämföra med
satsningen år 1998 som var det sista året med samar-
betet mellan Socialdemokraterna och Centerpartiet.
Om även år 2003 räknas in blir satsningen nästan 4
miljarder. Det är stora pengar i en ganska liten bud-
get. Det är också viktiga och nödvändiga pengar om
man nu menar allvar med de ord som vi hört så
många säga under så lång tid.
Det är viktigt att man tar ansvar för demokratin.
För mig innebär det att också vara sanningsenlig när
man står i denna talarstol - att man talar om hur bud-
geten verkligen ser ut och inte försöker snirkla till det
hela så att det verkar som någonting annat. Kanske
säger man ibland sådant som man vet är fel men man
säger det medvetet därför att det låter snyggt i medi-
erna. Jag blir alltså ganska upprörd när man står här
och säger att vi inte gör stora miljösatsningar, för det
gör vi. Jag kan ge några exempel.
År 1998 fanns det 0 kr, inte en spänn, till marksa-
nering och efterbehandling av miljöförstörda områ-
den. Men i budgeten för år 2001 finns det 150 miljo-
ner. Sedan blir det en ökning till 300 miljoner år
2002. En ökning därutöver kommer i budgeten år
2003. Till biotopskydd - dvs. de nyckelbiotoper i
skogen som innehåller hotade arter som så många
säger att det är så viktigt att bevara - fanns det 25
miljoner år 1998, alltså s-c-året. För år 2001 finns det
125 miljoner kronor och den siffran ska bestå. För
skogsinköp, för att kunna ge livsrum åt de arter i
skogen som är hotade, fanns det 215 miljoner år
1998. År 2001 kommer det att finnas det 500 miljoner
och den siffran ska bestå framöver. Det är alltså fråga
om enorma satsningar.
Detta kräver att vi förstärker både länsstyrelsen
och Naturvårdsverket så att de kan använda de här
pengarna så bra som det bara går. Därför sker sats-
ningar på de ställena.
Ytterligare ett exempel är miljöforskningen. Ock-
så där fanns det 0 kr år 1998 men där finns det 100
miljoner år 2001 och 100 miljoner år 2002. Ytterliga-
re förstärkningar är att vänta år 2003. Jag kan fort-
sätta med område efter område för att verkligen visa
att satsningarna på miljön är stora, mycket viktiga
och angelägna.
Vi i Miljöpartiet är naturligtvis oerhört glada över
att nuvarande majoritet, s-v-mp, anser att miljön är
så viktig. Jag är glad över att Socialdemokraterna nu
samarbetar med ett parti där de som verkligen är
engagerade i de här frågorna känner att det finns ett
stöd. Uppenbarligen fanns inte det stödet för miljön
under tiden för samarbetet med Centerpartiet. Egent-
ligen var det inget samarbete kring miljön utan enbart
kring jordbruket. Men vi i Miljöpartiet kommer att
göra allt för att de här satsningarna ska kunna fortgå.
De satsningar som jag nu har pratat om ligger utöver
de satsningar på LIP som görs - dvs. de som går ut
direkt till kommunerna där det i dag görs ett mycket
bra miljöarbete. Man känner att de resurser som har
kommit för lokala investeringar som tidigare till en
del kritiserats börjar få en allt tydligare och en allt
bättre miljöprofil.
Är vi då så väldigt överens? Det har kommit en
kemikalieutredning som jag vill kommentera lite.
Miljöpartiet finns inte med där. Det är nämligen en
utredning som tillsattes under s- och c-tiden, och de
utredningarna har Miljöpartiet inte fått vara med i.
Den här utredningen kom med ett delbetänkande
häromdagen, där man säger att fram till år 2007 är det
helt okej att utsätta människor för cancerframkallande
ämnen. Låter det inte helt otroligt? Det är alltså fullt
tillåtet att använda sig av kemiska ämnen som man i
dag vet är cancerframkallande i produkter. Det står
naturligtvis inte så. Det står att det fr.o.m. år 2007 ska
vara förbjudet med de här ämnena. Men fram till dess
anser man alltså att det är helt okej att man, totalt mot
bättre vetande, använder sig av kemikalier som är
cancerframkallande. Detta är så mycket värre efter-
som så många barn ersätts för kemikalierna.
Det som Yvonne Ruwaida har pratat om, växt-
huseffekten, måste kompletteras med den kemikali-
edjungel vi utsätter barn för i dag. Faktum är att även
om Sveriges barn har det bäst i världen så har också
Sveriges barngrupp den högsta allergiförekomsten i
världen. Det leder till eftertanke. Det är dags att av-
gifta samhället - att börja plocka bort kemikalier som
framför allt barn inte tål. Vi ska inte acceptera att
kemiska ämnen som är cancerogena och mutagena
och som lagras i det levande - och vilka barn ofta har
lättare att ta upp genom sin hud som är mjukare och
tunnare än vuxnas - ska få finnas kvar.
Det är dags att även här börja tänka om. Från
Miljöpartiets sida kan vi säga att det finns mycket
kvar att göra på miljöområdet. Vi har börjat, vi har
tillfört pengar och vi har en ny miljöbalk - men vi
kommer att fortsätta.
En kristdemokrat som just har slutat i riksdagen
frågade mig för några år sedan: Vad ska man göra nu
då, när vi har tillfört pengar? Från Miljöpartiets sida
är svaret: Än har vi långt kvar till att nå det ekolo-
giskt långsiktigt hållbara samhälle som vi måste nå,
men vi ska göra allt vi kan för att ta oss dit.