Herr talman! Först vill jag vända mig till Vänster-
partiet, som i dagens debatt har kritiserat Nato för de
bombningar som genomfördes i Kosovo. Det kan
man göra när det gäller utförandet, men frågan är hur
världssamfundet skulle ha agerat enligt Vänsterparti-
et. Vilket annat alternativ stod till buds? Skulle
världssamfundet stillatigande sett på hur fördrivning-
en av kosovoalbaner accelererade för att också i vissa
fall gå över i massakrer?
Svenska Freds förre ordförande Magnus Jiborn
argumenterar i debattboken Fredens gränsland just
för hur oacceptabelt ett sådant agerande från världs-
samfundets sida i Bosnienkriget var. Bristen på poli-
tisk vilja och förmåga att samla sig kring ett mer
resolut ingripande drog ut kriget och ledde till att
oskyldiga civila inte skyddades, inte ens i de av FN
skyddade zonerna. Brotten mot de mänskliga rättig-
heterna kunde fortgå tack vare omvärldens tystnad.
Vad har Vänsterpartiet för alternativ när det gäller
att agera? Vi har inte hört någonting om det. Jag
skulle gärna vilja ha en kommentar - men det kanske
blir vid ett annat tillfälle, eftersom Vänsterpartiet inte
har någon talartid kvar.
Sedan vill jag vända mig till utrikesministern, som
pratar om att vi måste arbeta förebyggande och an-
vända FN. Självklart tycker vi att det är väldigt vik-
tigt att göra det. Då vill jag bara säga en sak: Vi får
inte glömma de konflikter som inte har storpolitisk
betydelse. Jag tänker särskilt på Afrika och det som
har kallats de glömda krigen. Vi kan ta Kongo-
Brazzaville och Kongo-Kinshasa, som nu kallas Afri-
kas världskrig. Omvärlden är egentligen inte så in-
tresserad. Sedan har vi Etiopien och Eritrea, Västsa-
hara och alla de konflikterna. Vi får inte glömma
dem. Vi måste agera på samma sätt och med stor
kraft driva på världssamfundet så att man inte glöm-
mer bort den fattiga delen av världen när det handlar
om konflikter. Här tror jag att vi är ganska överens,
och det är viktigt.