Fru talman! Brotten mot de mänskliga rättigheter-
na sker överallt i världen, dag och natt. Etniska rens-
ningar, folkmord, kulturmord på ursprungsbefolk-
ningar är inget som hör till historien, utan det pågår
ständigt runtomkring oss. Det handlar faktiskt om
våra systrar och bröder. Det handlar om solidaritet
och ansvar för överlevandet och om livskvalitet för
alla på vårt gemensamma klot. Därför bör just
mänskliga rättigheter alltid stå överst på alla politiska
dagordningar i världen, menar jag.
Fru talman! På andra sidan Atlanten pågår sedan
en lång tid tillbaka ett kulturmord av dinehindianerna,
som också benämns navajo, ett ursprungsfolk i det
väldiga landområdet Dinetah, som sträcker sig genom
de amerikanska delstaterna Arizona, Utah och New
Mexico - USA:s största indianreservat. Där har di-
neh- och hopifolken funnits i hundratals, kanske tu-
sentals, år i bergsområdet.
Big Mountain, även kallat Black Mesa, är en helig
plats för dinehfolket, men det gömmer också på en av
de rikaste kolfyndigheterna i Nordamerika. Här finns
även naturgas, olja och uran. Rakt över området har
stora ledningar för elektricitet - "den vite mannens
gud" - dragits utan att dinehfolket har haft någon
glädje av det.
Folket lever här av fårskötsel. Man odlar och vä-
ver, men klarar sig inte på grund av myndigheternas
restriktioner. Fattigdomen är svår, och nu återstår
endast 200 indianer av de drygt 13 000 för 25 år se-
dan.
Man vaktar sitt berg, precis så som lokalbefolk-
ningen på Kynnefjäll i Bohuslän har gjort i 20 år,
vilket nu glädjande nog upphörde i måndags. Men
dinehfolkets kamp och vaktande av sitt berg är be-
tydligt svårare och har kostat betydligt mer.
Dinehindianerna har genom bedrägligt förfarande
lurats eller tvingats att flytta från sitt land genom
olika lagar, såsom t.ex. Relocation Act och Bennet
Freeze för att den federala regeringen vill komma åt
de rika fyndigheterna av fossila bränslen, just sådana
bränslen som i sin tur är förödande för livsförutsätt-
ningarna på jordklotet. Sådana bränslen borde över
huvud taget inte längre utvinnas.
Myndigheten, Bureau of Indian Affairs, har till-
sammans med regeringen lyckats skapa konstlade
konflikter mellan hopistammen, som lever inom
samma område, och dinehstammen.
Folket har trakasserats genom årtionden, förbju-
dits tillgång till mark att bygga på samt vatten och att
ha så många får, 40-60 stycken, som de måste ha för
att kunna försörja sig. I stället får de försöka överleva
med 10-20 får, vilket är en omöjlighet.
En gång var också deras språk, som är ett av värl-
dens mest komplicerade och därför unikt, förbjudet
men har sedan några årtionden tillåtits igen.
Kolet, som Peabody Coal Companys grävskopor
nu förtär, är enligt indianerna moder jords lever. Ol-
jan är blodet i ådrorna och uranet själva lungorna. De
ser helheten och hur den nu föröds, hur ozonskiktet
förtunnas, fåren blir blinda, torkan breder ut sig och
hur luften och jorden förgiftas. De tusentals olika
heliga gravplatserna i Big Mountain kommer att för-
störas.
Fru talman! Det behövs en miljö- och socialkon-
sekvensanalys vad gäller både exploateringen av
kolfyndigheterna och tvångsförflyttningarna. Det
handlar om förödande effekter både på miljön och för
en unik ursprungsbefolkning.
Huvudparten av dinehfolket finns i dag, efter
tvångsförflyttningen, på området New Lands, ca 20
mil bort. Det är ett jordbävningshotat område med
bl.a. radioaktivt smittat vatten efter en stor dammo-
lycka 1976 som djuren tvingas dricka av. De får inte
ha så många djur de vill ha. Ingen dineh får ha affärs-
rörelse, samtidigt som de tvingas betala hyra, avgifter
och försäkringar. Det råder social misär i det här
området. New Lands kommer de att få vara på i högst
65 år. Sedan ska allt jämnas med marken. Det vi ser,
fru talman, är etnisk rensning. Indianerna är grundlu-
rade, och de känner sig grundlurade.
Med hjälp av folk runtom i världen har nu di-
nehfolket i sista stund fått råd att stämma den ameri-
kanska staten för brutna avtal med indianerna om att
få bo inom reservatet så länge gräset växer och vatt-
net flyter. Nu har de 6-24 månader på sig.
Fru talman! Det är hög tid att protestera mot den
form av etnisk rensning och kulturmord som skett i
Big Mountain. Nya murar har byggts och mänskliga
rättigheter förtrampats. Vi har inte lärt av historien
och av de internationella överenskommelser som vi
har ingått. Vi lever inte upp till dessa. Vår solidaritet
med människor i världen måste också omfatta ett
sådant folk som dinehindianerna vid Big Mountain i
Arizona.
Jag ställde, fru talman, en fråga till utrikesminis-
tern vid frågestunden för några veckor sedan om just
dinehindianerna. Men ministern kände inte alls till
deras situation. I stället ställde jag då en skriftlig
fråga och fick ett svar, som inte andades mycket av
engagemang för de nordamerikanska indianerna. Jag
beklagar detta. Därför har Miljöpartiet i dag skrivit en
särskild vädjan till bl.a. den amerikanska regeringen.
För att försöka leva upp till våra åtaganden som
försvarare av mänskliga rättigheter och ursprungsbe-
folkningars rätt måste enligt min mening regeringen
inte bara, som i svaret på min fråga, notera att frågan
kommit upp i FN:s arbete för mänskliga rättigheter.
Det krävs också ett aktivt intresse, en aktiv medver-
kan för att vi någonsin ska komma åt dessa fruktans-
värda problem.