Fru talman! Vid den här tiden nästa år är Sverige
ordförande i EU. Det närmaste året kommer att präg-
las av förberedelserna inför denna stora politiska
utmaning och möjlighet.
1900-talet var det sekel då frihet, demokrati och
mänskliga rättigheter spreds över världen. Många
samhällen formades med välstånd för folkflertalet.
Inget århundrade har inneburit större tekniska och
vetenskapliga framsteg.
Men 1900-talet var också det första århundrade då
mänskligheten hade förmåga att förgöra sig själv och
sin miljö. Det var världskrigens och de totalitära
diktaturernas århundrade. Vi bär med oss minnet av
Förintelsen, av Hiroshima, Gulag, Kambodja och
Rwanda.
De tillbakablickar som hjälper oss att forma utri-
kespolitiken måste ge en sann bild av vad som hänt.
Detta ligger till grund för den internationella konfe-
rensen om Förintelsen. Bara genom att lära av vad
som skett kan vi förhindra att något liknande sker
igen.
I det nya århundradet är grunden för våra strävan-
den värnet om de mänskliga rättigheterna, den enskil-
da människans värdighet och trygghet.
Vi har i dag en global ekonomi; informationstek-
nologi, kommunikationer och handel gör nationsgrän-
serna allt mindre viktiga. Men en gemensam ekonomi
måste bygga på och balanseras av en gemensam vär-
degrund av mänskliga rättigheter och demokrati.
Det krävs ett globalt politiskt samarbete för att
förhindra ett globalt klassamhälle. Utrikespolitik,
bistånd och handel måste ha samma mål för 2000-
talet: respekt för människovärdet, rättvisa och välfärd
för alla.
Fru talman! Sverige är ett nordiskt land. Gemen-
sam historia, kulturell närhet och ekonomiskt utbyte
binder samman Sverige med länderna i Norden och
Östersjöområdet.
Sverige tillhör Europa. Vårt samhälle och vår
kultur har formats av det mångskiftande Europa.
Sverige har sedan länge ett starkt globalt engage-
mang.
Vårt lands utrikespolitik präglas av denna trefal-
diga identitet.
Det nordiska samarbetet byggs av dagliga kon-
takter mellan människor och föreningar, företag och
kommuner. Det gör det till en del av vår vardag.
Samma täta väv knyts nu mellan de nordiska och
baltiska länderna.
Sverige vill befästa den samhörighet som vuxit
fram i Norden och kring Östersjön. Vår del av Europa
ska präglas av gemensam säkerhet, ekonomisk till-
växt och god miljö. Därmed gagnas säkerhet och
utveckling i hela Europa.
Östersjöstaternas råd måste stärkas och Barents-
samarbetet fördjupas. Genom gränsöverskridande
samarbete bygger vi en bredare säkerhet.
Projektet "De baltiska ländernas år" liksom
"Polen i fokus" syftar till att fördjupa förbindelserna
över Östersjön. Regeringen vill stödja Estland, Lett-
land och Litauen och övriga kandidatländer inför
medlemskapet i EU.
Ryssland befinner sig fortfarande i en svår om-
vandlingsprocess. Sverige stöder de demokratiska,
sociala och ekonomiska reformsträvandena i Ryss-
land.
Det är inte värdigt en europeisk demokrati att läg-
ga städer i ruiner. Vi respekterar Rysslands territori-
ella integritet och fördömer terrorism varhelst den
förekommer. Men konflikten i Tjetjenien måste få ett
slut. Den ryska militära aktionen måste upphöra.
Ryssland måste förhandla med tjetjenska företrädare
om en politisk lösning. Alla inblandade måste re-
spektera mänskliga rättigheter och humanitär rätt.
Civilbefolkningen måste skyddas.
Ryssland är en del av Europa och av vårt närom-
råde. Sverige har ett starkt säkerhetspolitiskt intresse
av att ett demokratiskt Ryssland inlemmas i det euro-
peiska och euro-atlantiska samarbetet. Att EU:s första
gemensamma strategi gäller Ryssland visar hur stark
insikten är om Rysslands betydelse för Europa.
Den nordliga dimensionen öppnar nya möjligheter
för EU att främja samarbete, ekonomisk tillväxt,
bättre miljö och kulturutbyte i norra Europa. Sverige
kommer att som ordförande i EU föra arbetet med
den nordliga dimensionen vidare.
Fru talman! Europas säkerhet är odelbar. Nordeu-
ropa - Barentsregionen och Arktis liksom Östersjö-
området - är förankrat i en alleuropeisk säkerhets-
struktur tillsammans med Europas och Nordamerikas
övriga länder.
Den positiva säkerhetspolitiska utvecklingen i
Sveriges närområde består trots de frågor som måste
ställas om Ryssland. Risken för ett stormaktskrig i
Europa har upphört för överskådlig tid.
Den säkerhetspolitiska situationen i Europa i dag
gör det möjligt att på ett helt annat sätt än tidigare
verka för att förebygga väpnade konflikter. Organisa-
tionen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)
liksom Europarådet har viktiga konfliktförebyggande
uppgifter.
EU har unika förutsättningar att här spela en cen-
tral roll. EU förenar politisk tyngd med ekonomisk
styrka och har ett brett spektrum av instrument som
kan användas för att förebygga konflikter. Inför det
svenska ordförandeskapet arbetar regeringen för att
unionen ska utveckla sin förebyggande förmåga.
EU får inte stå maktlöst inför kriser i Europa. Er-
farenheterna från Balkan visar att vi måste vara förbe-
redda och kunna handla snabbt.
Regeringen välkomnar därför de framsteg som
gjorts i arbetet för att stärka EU:s förmåga till militär
och civil krishantering. Det blir en central uppgift för
det svenska ordförandeskapet att leda EU på detta
område.
Sveriges militära alliansfrihet, syftande till att vårt
land ska kunna vara neutralt i händelse av krig i vårt
närområde, består. Den stärker säkerheten i vår del av
Europa och därmed vår egen säkerhet.
Sveriges säkerhet har en tydlig europeisk dimen-
sion. Som EU-medlemmar kommer vi allt närmare
varandra i samarbete och värdegemenskap. Denna
samhörighet skapar solidaritet och gemensam säker-
het.
Europeisk säkerhet ska byggas kring den interna-
tionella rättsordning och de principer som lagts fast i
FN-stadgan. Den förmåga vi utvecklar i Europa för
att förebygga och hantera kriser ska också bli ett
bidrag till FN och det globala fredsarbetet.
Sammanflätningen av länder och folk i EU är den
bästa garantin för långsiktig fred och säkerhet i Euro-
pa. Därför är utvidgningen av EU och samarbetet
med Ryssland, liksom med övriga länder i EU:s när-
het, så viktiga.
Sveriges medverkan i fredsfrämjande operationer
på Balkan är ett uttryck för vårt ansvar för gemensam
säkerhet i Europa. Svensk personal gör utomordentli-
ga insatser i dessa operationer. Den pågående om-
ställningen av vårt militära försvar ska förbättra vår
förmåga att snabbt och effektivt medverka i krishan-
tering.
Sverige är aktivt engagerat i Euro-atlantiska part-
nerskapsrådet och Partnerskap för fred. De fyller en
viktig politiskt och militärt förtroendeskapande funk-
tion. Samverkan med Nato är också av stor betydelse
för EU:s militära krishanteringsförmåga.
Fru talman! Som ordförandeland i EU ska Sverige
verka i hela unionens intresse, och därmed också i
vårt eget. Uppdraget är att leda och företräda EU och
att effektivt föra de gemensamma frågorna på dag-
ordningen framåt.
För Sverige handlar det framför allt om att stärka
EU som fredsprojekt och att föra unionen närmare
dess medborgare.
Utvidgningen är ett fredsprojekt. Den styrs av
samma visioner och ideal som efter andra världskri-
get bar fram den europeiska integrationen. Utvidg-
ningen ger oss en möjlighet att bygga en helhet av det
Europa som delats av världskrig, ockupation och
förtryck. Den är en historisk skyldighet vi som med-
lemmar i unionen har mot folk som i decennier berö-
vats frihet och demokrati.
Utvidgningen handlar om att befästa vår demo-
kratiska värdegemenskap. Den senaste tidens händel-
ser i Österrike understryker vikten av att denna ge-
menskap försvaras även inom unionens nuvarande
medlemskrets.
Den regeringskonferens som inleds nästa vecka
måste reformera EU:s institutioner så att utvidgning-
en kan genomföras. Konferensen måste slå vakt om
alla medlemsstaters rättmätiga inflytande.
Regeringen vill under ordförandeskapet särskilt
verka för
- en utvidgad union. Sverige vill föra kandidatlän-
derna närmare ett medlemskap och kommer att
lägga stor vikt vid dessa förhandlingar.
- en öppen, modern och effektiv union. EU måste
bli öppnare och arbetssättet reformeras.
- en union för hållbar utveckling, välfärd och
trygghet - en union nära medborgarna. Miljöhän-
syn ska prägla politiken på alla områden. Jäm-
ställdhet ska genomsyra all verksamhet. Alla
medborgare har rätt till välfärd och trygghet. EU
ska stå för en solidarisk och human migrations-
och asylpolitik.
- ökad sysselsättning och tillväxt i en konkurrens-
kraftig union. Allas kunskaper ska tas till vara.
Modern teknik ska användas för att öka Europas
konkurrenskraft och skapa fler jobb. Vi ska full-
följa arbetet på att förbättra den inre marknaden.
- en solidarisk och internationellt aktiv union. EU
ska bli bättre på att förebygga och hantera kriser.
Olika områden ska samverka för att unionen ska
bli mer öppen mot omvärlden. Mänskliga rättig-
heter och demokrati ska lyftas fram i EU:s inter-
nationella arbete.
Genom EU kan vi arbeta för att Europa tar sitt an-
svar för internationell solidaritet. Genom unionen kan
vi hävda våra intressen och påverka en globaliserad
världsekonomi.
Det ligger i Sveriges intresse att slå vakt om den
politiska dialogen och samarbetet mellan EU och
Förenta staterna. Detta är av grundläggande säker-
hetspolitisk och ekonomisk betydelse.
Det är viktigt att EMU-projektet blir lyckosamt.
Valutasamarbetet underlättar det ekonomiska utbytet
inom unionen och kan utgöra en motvikt till det glo-
bala kapitalet.
Nu pågår en bred diskussion om Sveriges delta-
gande i EMU:s tredje steg. Ett beslut kommer att
underställas det svenska folket i en folkomröstning
eller vid riksdagsval.
Fru talman! Globaliseringen innebär både möjlig-
heter och risker. Vi ser i dag tydligare än någonsin
hur utrikespolitikens olika delar måste samverka för
att vi ska kunna förebygga konflikter, förtryck och
fattigdom.
Regeringens handlingsprogram Att förebygga
väpnade konflikter har fått brett internationellt ge-
nomslag. Det har presenterats i ett stort antal länder,
liksom i FN, EU, OSSE och Nato. Konfliktförebyg-
gande ska vara en integrerad del av utrikes- och sä-
kerhetspolitiken.
En regeringsskrivelse om konfliktförebyggande
kommer i år att överlämnas till riksdagen.
I regeringens arbete för global säkerhet står fem
mål i centrum:
1. Mänskliga rättigheter och demokrati - därför att
demokratiska stater som respekterar mänskliga
rättigheter kan lösa konflikter med fredliga me-
del.
2. Ekonomisk och social rättvisa - därför att mins-
kade klyftor undanröjer spänningar inom och
mellan stater.
3. Internationell frihandel - därför att det bidrar till
utveckling och välstånd.
4. En god miljö - därför att det långsiktigt tryggar
överlevnad, hälsa och möjligheter till utveck-
ling.
5. Nedrustning - därför att det skapar säkerhet och
stabilitet och befriar oss från hotet från massför-
störelsevapen.
Vart och ett av dessa mål är i sig centralt för att
människor ska kunna leva ett värdigt liv och för att
länder ska kunna utvecklas i säkerhet. Men de är
också nödvändiga delar i en samlad politik för att
förebygga väpnade konflikter.
Låt mig upprepa målen:
Sverige ska vara en klar och tydlig röst i arbetet
för mänskliga rättigheter och demokrati.
I politik och folkrätt flyttas nu tyngdpunkten från
nationell säkerhet och suveränitet till människors
säkerhet och mänskliga rättigheter. De högsta ansva-
riga för mord, tortyr och förföljelse ska aldrig kunna
sova gott om natten. Brott mot de mänskliga rättig-
heterna är en angelägenhet för mänskligheten i dess
helhet.
Sverige arbetar i FN, EU, OSSE och Europarådet
för att ställa individen i centrum och främja de
mänskliga rättigheterna.
Vi gör detta genom vårt engagemang mot rasism,
främlingsfientlighet och intolerans, vare sig det gäller
homosexuella i Zimbabwe, romer i Slovakien eller
judar i Ryssland.
Vi gör detta genom aktiva och i EU samordnade
insatser mot dödsstraffet. Så gott som hela Europa har
i dag formellt eller i praktiken avskaffat detta barba-
riska straff, och vi förvånas och upprörs över dess
fortsatta tillämpning i Förenta staterna.
Vi gör detta genom vårt arbete mot sexuell explo-
atering av barn och våra ansträngningar att stärka
FN:s barnkonvention. Under svensk ledning togs i
januari ett viktigt steg genom överenskommelsen om
ett protokoll om förbud mot barnsoldater.
Vi gör detta genom att uppmärksamma den köns-
diskriminering som i olika utsträckning drabbar jor-
dens halva befolkning. Kvinnor utgör merparten av
världens fattigaste. Flertalet kvinnor saknar möjlighet
att hävda sina rättigheter.
Vi gör detta genom att verka för en dialog mellan
kristendom, islam och judendom.
Demokrati vinner framsteg världen över. Trots
detta förföljs människor för sina åsikter av makthava-
re i länder som Vitryssland, Iran, Kuba och Kina.
Sverige kommer att fortsatt hävda att respekt för
medborgerliga och politiska rättigheter tillhör alla
länders internationella förpliktelser.
Situationen för de mänskliga rättigheterna i Tur-
kiet måste förbättras. Sverige kommer att noga följa
den fortsatta utvecklingen.
Sverige ska stå i främsta ledet i arbetet för eko-
nomisk och social rättvisa.
Grundtanken i det svenska utvecklingssamarbetet
är att de fattiga själva ska ta makten över sin framtid.
Fattigdom, förtryck och konflikter ska bekämpas.
Fortfarande lever en femtedel av jordens befolk-
ning i extrem fattigdom. Utvecklingssamarbetet kan
inte ensamt nå det överenskomna målet att till år
2015 halvera andelen extremt fattiga. Alla politikom-
råden måste ömsesidigt stödja varandra.
Den parlamentariska kommitté som regeringen
tillsatt om Sveriges politik för global utveckling ska
anlägga ett sådant brett perspektiv där de fattigas rätt
står i centrum.
EU och dess medlemsstater står för 60 % av värl-
dens bistånd. Sverige ska bidra till att göra detta bi-
stånd mer effektivt. Unionens gemensamma politik
måste på ett bättre sätt bidra till global utveckling.
Regeringen fäster särskild vikt vid att utveckla
långsiktiga och stabila finansieringssystem för FN
och utvecklingsbankerna, att följa upp 90-talets FN-
konferenser och att stärka FN:s funktionella kommis-
sioner.
Regeringen arbetar för att Bretton Woods-
institutionerna ska göra mer för att bekämpa fattig-
dom. Internationella valutafonden, Världsbanken och
de regionala bankerna behöver samordna sitt ageran-
de bättre. Större hänsyn måste tas till sociala och
humanitära krav. Skuldbördan är för många fattiga
länder ett avgörande utvecklingshinder som måste
åtgärdas. Sverige arbetar för att Världsbankens och
Valutafondens internationella skuldinitiativ genom-
förs skyndsamt.
Sverige ska stå upp för frihandel.
Sverige arbetar kraftfullt mot alla tendenser till
protektionism. Det är viktigt för oss själva, för Euro-
pa och för världsekonomin. Tullar, kvoter och han-
delshinder gynnar ett fåtal. Priset betalas av fattiga i
Afrika, Asien och Latinamerika - och av konsumen-
ter världen över.
Vi behöver mer frihandel, inte mindre. Samtidigt
ska vi verka för hållbar utveckling och goda arbets-
rättsliga förhållanden.
Regeringen verkar för ett öppet EU med en kon-
sekvent och solidarisk frihandelspolitik. Vi vill inten-
sifiera arbetet för en ny global handelsförhandling
snarast, trots misslyckandet vid WTO-mötet i Seattle.
Den kan komma att inledas under det svenska ordför-
andeskapet.
En naturlig del av vår utrikespolitik är att främja
svenska ekonomiska intressen. Ökad export och im-
port stöder tillväxt och sysselsättning, och ökade
utländska investeringar ger arbete, kompetens och
konkurrenskraft. Det är också viktigt att runtom i
världen lyfta fram bilden av det nya, unga och spän-
nande Sverige.
Sverige ska vara ledande i det internationella
miljöarbetet.
Klimatförändringar, vattenbrist, farliga kemikalier
och ökade trafikutsläpp hotar den globala miljön.
Arbetet för en god miljö hör samman med kampen
mot fattigdom i världen. Samtidigt ser vi en oförmåga
hos världens beslutsfattare att låta miljöhänsyn på-
verka centrala beslut.
Men miljöfrågorna innebär också nya möjligheter.
De lär oss att hushålla med knappa resurser. De bidrar
till ett modernt näringsliv.
Många miljöproblem kräver globala överens-
kommelser. Regeringen kommer att inom EU arbeta
för konkreta åtaganden vid höstens klimatkonferens i
Haag. Världens energiresurser ska diskuteras i FN
under Sveriges EU-ordförandeskap.
Regeringen arbetar för att få till stånd globalt bin-
dande åtaganden mot farliga kemikalier. Förhand-
lingar om detta kommer att avslutas i Stockholm
nästa år.
Inom utvecklingssamarbetet prioriterar regeringen
åtgärder för ett hållbart jord- och skogsbruk och hus-
hållning med begränsade vattenresurser.
Sverige ska med engagemang och kunskap full-
följa arbetet för nedrustning.
Regeringen fäster största vikt vid arbetet för ned-
rustning, särskilt på kärnvapenområdet. Vi beklagar
de bakslag som inträffat i spåren av Indiens och Pa-
kistans provsprängningar.
Sverige har uttryckt sin allvarliga oro över följ-
derna av den amerikanska kongressens nej till prov-
stoppsavtalet och den diskussion som förs om natio-
nella missilförsvar. Den ryska kärnvapenpolitiken,
och det stora antalet taktiska kärnvapen i vårt eget
närområde, understryker våra farhågor för att kärn-
vapnen kan få en ökad betydelse.
Arbetet för att eliminera Iraks massförstörelseva-
pen är inte slutfört. Detta svåra uppdrag har på nytt
anförtrotts åt en svensk.
Kärnvapenmakternas agerande har stor betydelse
för icke-spridningsfördragets trovärdighet. Sverige
vill lyfta fram det nära sambandet mellan icke-
spridning och nedrustning. Samarbetet inom EU och
med andra länder inom den s.k. koalitionen för en ny
dagordning är särskilt viktigt.
Målet om en värld fri från alla massförstörelseva-
pen står fast.
Regeringen välkomnar den genomslagskraft som
Ottawakonventionen mot antipersonella minor har
haft. Tillsammans med andra länder arbetar vi för
åtgärder mot spridning och användning av lätta va-
pen. Vi deltar aktivt i arbetet för rustningskontroll i
Europa.
Fru talman! FN:s ansvar är ytterst att stå som ga-
rant för att rätt ska gå före makt i världspolitiken.
FN:s säkerhetsråd är kärnan i den internationella
rättsordningen. Genom globalt samarbete kan vi tryg-
ga internationell fred och säkerhet och finna lösningar
på de stora överlevnadsfrågorna.
Regeringen vill stärka det globala samarbetet ge-
nom att ställa individen och de mänskliga rättigheter-
na i centrum. Ett vidgat säkerhetsbegrepp får allt
större genomslag i FN. Säkerhetsrådets möte om
hiv/aids är ett aktuellt exempel.
FN måste stärkas för att bättre kunna möta de ut-
maningar världen står inför. Alla medlemsstater
måste betala sina obligatoriska avgifter till FN - fullt
ut, i tid, utan villkor. Millennieförsamlingen, som
inleds i september, blir ett viktigt tillfälle att förstärka
och förnya FN.
Sverige har fått ett särskilt ansvar för arbetet med
att reformera FN:s säkerhetsråd. Vårt mål är att nå
enighet om ökad öppenhet och effektivitet i rådets
arbete och om en medlemskrets som speglar dagens
värld.
Det råder bred enighet om att säkerhetsrådet
måste stärka sin förmåga att förebygga konflikter.
Sverige välkomnar den fördjupade diskussion om
förebyggande åtgärder som inletts i FN.
När kriser ändå uppstår och internationella ingri-
panden blir nödvändiga måste säkerhetsrådet ta sitt
ansvar och fatta nödvändiga beslut. Världssamfundet
har viktiga slutsatser att dra från de rapporter som
nyligen lagts fram om Srebrenica och Rwanda.
Det är säkerhetsrådet som enligt FN-stadgan har
till uppgift att besluta om militär våldsanvändning för
andra ändamål än självförsvar. Alla möjligheter till
fredlig lösning måste först vara uttömda. Våldsan-
vändning utan nödvändigt säkerhetsrådsmandat riske-
rar att försvaga den internationella rättsordningen.
Men nödvändiga åtgärder för att förhindra syste-
matiska kränkningar av mänskliga rättigheter får inte
heller stoppas av ett veto eller ett hot om veto. Då
undermineras rådets och FN:s ställning.
Världssamfundet kan inte stå passivt inför sådana
humanitära katastrofer. Frågan om hur man ska agera
måste prövas från fall till fall. Det är viktigt att också
beakta långsiktiga och principiella aspekter och att
utveckla det folkrättsliga regelverket.
De ständiga medlemmarna har ett särskilt ansvar
för säkerhetsrådets förmåga att agera. De bör så långt
som möjligt avstå från att använda vetot eller hota
med vetot. Ett första steg mot en vetofri kultur vore
att vetorätten begränsades till fredsframtvingande
insatser.
Fru talman! En utblick över världen visar vilka
uppgifter vi står inför i arbetet för fred, demokrati och
utveckling.
Västra Balkan förblir ett öppet sår i Europa. Nya
krig måste förebyggas, demokratin måste stärkas,
ekonomin utvecklas och flyktingarna ges möjlighet
att återvända.
Den etniska rensningen, kriget, massflykten och
de fortsatta övergreppen i Kosovo har gjort en snar
försoning illusorisk. En demokratisk förändring i
Förbundsrepubliken Jugoslavien är avgörande för
utvecklingen i hela regionen. I Kroatien inger de
senaste veckornas händelser hopp om att samarbetets
krafter ska ta över.
Stabilitetspakten för sydöstra Europa är uttryck
för en politisk vision om att regionen gradvis ska
kunna inlemmas i det europeiska samarbetet.
Sveriges engagemang för västra Balkan fortsätter
genom deltagande i KFOR och SFOR, stöd till FN:s
Kosovomission, civilpoliser, valobservatörer och
omfattande insatser för flyktingar och bistånd till
regionen.
Afrika uppvisar skarpa kontraster - allvarliga
konflikter, misär och marginalisering, men på andra
håll demokrati och dynamiska ekonomier.
Stora krav ställs på afrikansk förmåga att före-
bygga och lösa konflikter. Sverige vill att EU tar ett
särskilt ansvar för att stödja de afrikanska länderna i
detta långsiktiga arbete.
Regeringen vill vidareutveckla samarbetet med
Afrika. Ett bredare och mer långsiktigt partnerskap
med afrikanska länder ska byggas genom kontakter
med näringslivet, folkrörelser och institutioner i Sve-
rige.
I Mellanöstern har ett nytt skede inletts med den
israelisk-syriska förhandlingsöppningen. Positiva
resultat är möjliga under detta år mellan Israel och
den palestinska myndigheten, mellan Israel och Syri-
en liksom mellan Israel och Libanon. En rättvis fred
förutsätter att Israel kan leva tryggt inom säkra och
erkända gränser och att palestinierna kan bilda en
egen stat.
Liksom FN:s generalsekreterare beklagar jag
djupt de senaste dagarnas israeliska bombningar av
mål i Libanon, som också drabbat civilbefolkningen.
Det är oerhört viktigt att fredsprocessen går vidare i
Mellanöstern.
Sveriges samarbete med länderna i Mellanöstern
och Nordafrika fördjupas med upprättandet av Alex-
andriainstitutet. Ett led i denna politik är också vårt
stöd för EU:s Barcelonaprocess.
Asienkrisen tycks ha vänts i en trend som pekar
på en ny kraftfull tillväxt bland länderna i regionen.
Krisen visade hur starkt de asiatiska ländernas ut-
veckling påverkar vårt eget land och internationell
ekonomi och politik.
Kinas ökade ekonomiska öppenhet är välkommen,
men står i kontrast mot situationen för de mänskliga
rättigheterna. Den demokratiska utvecklingen i Indo-
nesien äger rum under svåra omständigheter och
förtjänar omvärldens stöd.
Östtimor går med FN:s hjälp mot självständighet.
Därmed återstår ett betydande område på FN:s lista
över kolonier; Västsaharafrågan väntar fortfarande på
en lösning.
I Latinamerika har demokratin vunnit starkt fot-
fäste. Samtidigt består klyftor mellan befolknings-
grupper och på några håll förekommer alltjämt över-
grepp mot de mänskliga rättigheterna.
Sveriges och EU:s förbindelser med Latinamerika
har stärkts. Riotoppmötet befäste den samverkan som
vuxit fram inom politik och utvecklingssamarbete och
som fördjupas genom närmare ekonomiska förbindel-
ser.
Fru talman! Fjolårets Kosovoflyktingar bygger
upp sina förstörda hus. Svenska soldater levererar mat
till serber i en isolerad by.
Skräckslagna familjer gömmer sig undan strids-
vagnar i Tjetjenien. Barnsoldater med maskingevär
sprider terror i Sierra Leone.
En flickskola i Afghanistan stängs när biståndsor-
ganisationerna tvingats ge upp. En annan skola öpp-
nas i Moçambique dit freden återvänt efter en fram-
gångsrik FN-insats.
I Turkiet stärker EU:s krav kurdernas rättigheter.
Ny teknik bryter sönder informationsmonopol och
bygger nätverk för mänskliga rättigheter och nedrust-
ning.
EU-utvidgningen säkerställer demokrati i Slova-
kien. Svenska ungdomar studerar i Tyskland, och
svenska småföretagare kan etablera sig i Frankrike -
också tack vare EU.
Det är detta som 2000-talets utrikespolitik ytterst
kommer att handla om. Fred, demokrati och utveck-
ling - enskilda människors drömmar och farhågor,
förhoppningar och möjligheter.
Det är detta som är vårt ansvar - i samarbete - i
Norden och Östersjöområdet, i Europa och i världen.