Herr talman! Jordbruksministern gav här ett löfte
om bättre utformade propositioner -- åtminstone
tolkar jag det så. Det gör jag därför att de som vi
har fått under de senaste åren inte precis har
framstått som något under av klarhet. Ofta står det
att man skall återkomma till någon viss fråga. Vi
har i utskottet vid upprepade tillfällen varit tvungna
att ringa till departementet för att över huvud taget
förstå och tränga bakom de luddiga
formuleringarna i propositionerna. Det löftet
tackar jag därför för.
Kadmiumavgiften ligger enligt vår uppfattning --
och den tycks jordbruksministern dela -- på en låg
nivå. Jordbruksministern säger -- och det förvånar
mig mycket -- att den skall skärpas 1995. Jag förstår
inte hur det skall vara möjligt. Skälet till att vi
under hela 1993 så enträget har tagit upp frågan om
en kadmiumavgift är att vi vet att man måste införa
den före den 1 januari 1994. Sedan går det enligt
EES-avtalet inte att göra det. Men när den nu kan
införas 1993 tycker vi att det är viktigt att den också
blir så bra som möjligt. Hur det då kan vara möjligt
att skärpa den vill jag gärna ha en kommentar till.
Jordbruksministern talade om Norrlandsstödet.
Jag vet att det är en het fråga och att många
politiker och kommissionsledamöter tar väldigt
allvarligt på den. Frågan gäller om vi får stödja
Norrland, vilken nivå vi får ha på stödet, om det
skall bestå av både svenska nationella pengar och
EG-pengar och om stödet skall kunna utgå i form
av ett prisstöd eller på annat sätt. Jag skulle gärna
vilja att jordbruksministern utvecklade om det
finns något nytt i den frågan. Jag vet att man
diskuterar det just i dessa dagar.
När det gäller ekonomin hävdar
jordbruksministern att kostnaden för statskassan
inte ökar. Det beror ju alldeles på vad man jämför
med. Jag jämför med det som vi hade tänkt skulle
ske under de här fem åren, alltså på den avveckling
av regleringssamhället på det här området som vi
var överens om 1990. Då måste man ändå hävda att
de nya signaler som regeringen nu har hissat och
som vi också har fattat beslut om innebär en
väsentlig kostnadshöjning jämfört med hur det var
tänkt. Jag vill fråga jordbruksministern om han ser
något samband mellan ett stort överskott om vi blir
medlemmar i EU och den tänkta årliga avgiften.
Finns det något slags samband mellan storleken på
det belopp vi får tillbaka till bönderna och till
regionalpolitiken och storleken på den tänkta årliga
avgiften?