Arbetsrätt

Fru talman! Först vill jag kommentera propositio-

nen Lag om förbud mot diskriminering av deltidsar-

betande arbetstagare och arbetstagare med tidsbe-

gränsad anställning, som behandlas i det här betän-

kandet.

Vi kristdemokrater är i grunden positiva till ett

stärkt lagskydd för de här grupperna men har i vår

reservation beklagat den bristande samordning som

finns med de andra lagarna om diskriminering och

särbehandling. Det blir fler och fler lagar utan att det

är riktigt samlat på ett ställe. Det skapar krångel och

otydlighet och därmed problem, inte minst för småfö-

retagarna. Vi delar också Lagrådets kritik om att man

ska reservera begreppet diskriminering för mänskliga

fri- och rättigheter när det gäller särbehandling eller

diskriminering på grund av kön, ras, sexuell läggning

och handikapp. Därmed skulle man kanske använda

begreppet särbehandling i det här sammanhanget. Vi

saknar också i lagen en konsekvensanalys, inte minst

för kommun och landsting.

Vi beklagar att regeringen inte har förmått att se

de här lagarna också i småföretagens perspektiv, inte

bara i den anställdes perspektiv. Då hade man kunnat

hänskjuta detta till den utredning som finns om de

olika diskrimineringslagstiftningarna och därmed få

en samlad lag. Det gäller både en samlad lagtext och

ett gemensamt innehåll, så att man som företagare lätt

kan förstå och agera när man ska följa lagarna. Därför

vill jag yrka bifall till reservation 4 i det här betän-

kandet, där den här kritiken från vår sida tas upp.

Fru talman! Övriga delar av betänkandet handlar

om en rad olika större och mindre arbetsrättsfrågor.

Jag skulle vilja uppehålla mig mycket kring en

rapport om Kristdemokraterna och arbetsrätten, där

flera av dagens sakfrågor behandlas. Det är en rapport

som Socialdemokraterna släppte i går.

Det är andra gången på kort tid som Socialdemo-

kraterna i rapporter och artikelkampanjer runtom i

landet angriper oss kristdemokrater när det gäller

arbetsmarknadspolitiken. Jag ser det som en ära, ett

gott betyg till oss kristdemokrater. Det tyder på att

Socialdemokraterna är rädda för oss och ser oss som

ett hot bland vanliga löntagare.

Det vore alltså trevligt med en sakdebatt om ar-

betsmarknadspolitik och arbetsrätt. Men vad gör

Socialdemokraterna? Jo, de sprider en rapport och

artiklar med halva sanningar och hela lögner. Det är

starka ord, men jag står för dem, därför att det vi kan

läsa i den här mycket torftiga rapporten är det mest

makabra jag har sett i form av förvridna sanningar.

Låt mig ta tre punkter som exempel.

Socialdemokraterna påstår att vi vill slå sönder

kollektivavtalen. Det är en lögn. Vi vill att kollekti-

vavtalen ska vara ett grundläggande sätt att lösa pro-

blemen på arbetsmarknaden. Men vi har sagt att man

bör se över lagen så att den enskilde som så önskar

ska få större möjlighet att sluta avtal med arbetsgiva-

ren utan hänsyn till kollektivavtalen. Vi har också

sagt att en sådan här översyn måste beakta risken för

att enskilda löntagare kan utnyttjas otillbörligt av

arbetsgivaren vid exempelvis hög arbetslöshet. Det är

bara att läsa - sammanhanget finns presenterat i vår

arbetsmarknadsmotion, men Socialdemokraterna

väljer att rycka ut en mening och glömmer resten av

stycket.

Nästa mycket makabra punkt är att Socialdemo-

kraterna påstår att vi höjer a-kasseavgiften med 250-

300 kr per månad och löntagare. Det är ren lögn. I

vårt budgetförslag höjs a-kasseavgiften med 130 kr

enligt beräkningar från riksdagens utredningstjänst

och kompenseras mer än väl av sänkt inkomstskatt.

Forskningen är tämligen ense om behovet av en star-

kare koppling mellan arbetslösheten och a-

kasseavgiften för en bättre fungerande lönebildning.

Det är den forskningen som vi har tagit till oss. Lön-

tagarna får alltså sänkt inkomstskatt.

Den tredje punkten gäller att Socialdemokraterna

påstår att vi kräver att arbetsgivaren ensidigt ska

bestämma vem som ska få var kvar och vem som ska

lämna arbetsplatsen vid arbetsbrist. Det är också en

ren lögn. Vi tycker att det är rimligt att arbetsgivaren

ska kunna undanta två nyckelpersoner från turord-

ningslistan när permitteringar måste vidtas. Genom

detta skulle man kunna rädda ett litet företag från att

tappa nyckelkompetens när man måste dra ned på

arbetsstyrkan. Men resten bestäms ju via förhandling-

ar och enligt de LAS-regler som finns.

Detta är tre tydliga fall av rena lögner som Social-

demokraterna nu sprider runtom i landet. Ett par av

dessa har vi redan sett i artiklar och bemött. Eftersom

fakta finns redovisade i våra motioner och ni social-

demokrater förhoppningsvis är läskunniga, måste jag

konstatera att ni medvetet far med osanning.

För en tid sedan vädjade Socialdemokraternas

partisekreterare Lars Stjernkvist om en ärlig valrörel-

se. Är det detta han menar, Sven-Erik Österberg,

Anders Karlsson och Björn Kaaling? Är det så här ni

tänker driva er valrörelse? Visst kan förflugna ord

komma över våra läppar i en valrörelse. Visst kan

överdrifter förekomma, men jag tycker att vi ska vara

mycket måna om att inte medvetet sprida lögner. Det

handlar helt enkelt om politikens anseende.

Eftersom jag har lärt känna arbetsmarknadsut-

skottets ordförande Sven-Erik Österberg som en rejäl

och hederlig person blev jag faktiskt grymt besviken

när han på en presskonferens i går eftermiddag spred

de här felaktiga uppgifterna. Hela riksdagsgruppen

står bakom det här dokumentet som har getts ut.

Fru talman! Jag måste ta tillfället i akt att avkräva

Socialdemokraterna en offentlig ursäkt. Det bör

framgå av riksdagsprotokollet i dag, från Björn Kaa-

lings och Anders Karlssons sida, och gärna också

Sven-Erik Österbergs sida, att detta är en plump i

protokollet, detta är felaktigheter. Det pågår ju en

försoningskonferens just nu i Stockholm. Jag är be-

redd att stryka ett streck över detta, men jag vill gärna

få till protokollet att de här uppgifter är ett olycksfall i

arbetet, en felaktighet.

Frågan är ju, Björn Kaaling, hur ni kan påstå att vi

ska höja a-kasseavgiften med 300 kr när det bara är

att läsa i vår budgetmotion och vår arbetsmarknads-

motion att det handlar om upp till 130 kr, t.o.m. något

under detta enligt nya uppgifter från riksdagens ut-

redningstjänst. Varför bedriver ni politisk verksamhet

på det här sättet?

Enligt den socialdemokratiska rapporten anklagas

vi kristdemokrater för att vara löntagarfientliga när vi

i motioner för fram några förslag som Socialdemo-

kraternas egen utredare, den förra socialdemokratiska

statssekreteraren Svante Öberg, förde fram för två år

sedan. Dessa förslag prövades seriöst av den social-

demokratiska regeringen. Men LO sade nej, och då

åkte förslagen i papperskorgen. Förslagen handlar om

bättre spelregler för lönebildningen och hur konflikter

på arbetsmarknaden ska hanteras på ett bättre sätt. Så

dramatiska var de förslagen från vår sida.

En riksdagsmajoritet bestående av miljöpartister,

moderater, kristdemokrater, centerpartister och folk-

partister röstade för att undantag från turordnings-

reglerna ska beviljas för företag med färre än tio

anställda. Vi tycker inte att det är så lyckligt med

sådana gränsdragningar vid ett visst antal anställda,

men det blev en kompromiss.

Socialdemokraterna ger sken av att de är oerhört

upprörda över det här beslutet och vill snarast återgå

till de gamla reglerna. Men varför skrev då inte Soci-

aldemokraterna en parti- eller kommittémotion och

krävde detta? Det finns ingen sådan i riksdagstrycket.

Vi behandlar inte någon sådan här. Det finns två

enskilda motioner av socialdemokratiska riksdagsle-

damöter och en partimotion från Vänsterpartiet. Er

uppbragdhet är tydligen inte så stor att ni orkade med

eller kom ihåg att skriva en parti- eller kommittémo-

tion i frågan. Vi som kan riksdagsspråket vet ju att

det är parti- och kommittémotioner som uttrycker

partiernas officiella hållning.

Fru talman! Ett av våra förslag som retat Social-

demokraterna är att förlänga möjligheten till provan-

ställning till tolv månader från nuvarande sex måna-

der. Det skulle öka företagens benägenhet att nyan-

ställa i stället för att utnyttja övertid vid exempelvis

en konjunkturuppgång.

Jag måste få berätta att häromdagen träffade jag

en småföretagare med sex anställda här i Stockholm-

strakten. Han hade en kille provanställd. Han hade

satt en av sina anställda på att lära upp den här killen.

Det verkade vara en kille som han gärna ville anstäl-

la, men provanställningstiden höll nu på att gå ut.

Han visste fortfarande inte om den här killen skulle

orka bära sina kostnader i företaget, om han skulle

dra in de intäkter som krävs för att de skulle kunna

behålla honom.

Den här småföretagaren var ingen girigbuk, det

var ingen cigarrökande, fet direktör som såg sina

anställda som slit-och-släng-varor, som företagsleda-

re ofta framställs i vänsterretoriken. Han stod i valet

mellan att våga anställa den här personen på en fast

anställning och att säga upp honom. För honom var

insatsen familjeföretaget som hans mamma och pappa

hade byggt upp.

Det här är ett exempel på vad en förlängd provan-

ställningstid kan medverka till. Det kan skapa lite mer

utrymme och låta den här småföretagaren få testa lite

längre och se om det bär för att därmed kunna fastan-

ställa en person. Frågan är varför socialdemokrater

och vänsterpartister säger nej till den typen av för-

slag.

Fru talman! Dagens arbetsrätt är anpassad efter

70-talets samhälle med stora varuproducerande före-

tag som förebild. Tron att människor är utbytbara i en

produktionskedja präglar tänkandet som ligger bakom

dagens arbetsrätt. Men sedan dess har förändrings-

takten i näringslivet accelererat och människor är

alltmer välutbildade och svåra att byta ut. I allt högre

grad går företagets balansräkning ut genom dörren

när personalen går hem på eftermiddagen.

Det är i de små företagen som nya idéer föds och

de nya jobben skapas. Vi måste ha en arbetsrätt och

en arbetsrättslagstiftning som är modern och anpassad

till den nya tidens företag och den nya tidens arbets-

marknad. Vi behöver också en arbetsrätt som skyddar

de anställda från godtycklig behandling. Men vi

måste ha spelregler som passar dagens arbetsmarknad

och fungerar i det moderna samhället. Mycket talar

för att dagens arbetsrätt motverkar sitt syfte. Det visar

undersökningar och samtal man har med företagare.

Det visar det allvarliga läget på arbetsmarknaden där

700 000 människor är öppet arbetslösa, i åtgärder

eller skulle vilja arbeta mer men får inte.

Fru talman! För tids vinnande nöjer jag mig med

att yrka bifall till reservation 4.