Fru talman! Jag tycker att man gör det för lätt för
sig när man argumenterar på det här sättet. Om vi tar
de ca 3 000 som är långtidsarbetslösa så vet varken
Magnus Jacobsson eller jag hur många av dem som
har tackat nej till ett erbjudande. Vi vet inte heller hur
många som har kommit in sedan statistiken gjordes.
Om tittar på sommarstatistiken är det ofta fler som
är långtidsarbetslösa då än på hösten. De har kanske
fått ett erbjudande före semesteruppehållet. När sedan
semestern kommer passerar man hundradagarsgrän-
sen. Jag tror att man skall vara lite försiktig och inte
dra för stora slutsatser av hur det ser ut där.
Magnus Jacobsson tog upp exemplet med att man
först deltar i kunskapslyftet och sedan skall in på
komvux. Det pekar ju på att någonting är fel. Man har
inte den utbildning som krävs för de jobb som finns.
Jag tror att det är oerhört viktigt att man verkligen går
in i de olika åtgärderna. Vi vet att med den utveckling
som är på arbetsmarknaden framöver kommer det att
krävas mer av alla. Väljer man då inte att satsa på
utbildning finns det inte heller något arbete.
Jag skall kommentera detta med lärlingssystem
också. Det finns möjligheter till ett lärlingssystem i
dag. Jag begriper inte varför kd förespråkar det sär-
skilt. Man kan gå in i ett lärlingssystem i upp till fyra
år och läsa det via gymnasieskolan.
Jag tror att det är att förenkla det ytterligare att
säga det är lönebildningen som har gjort att ungdo-
marna inte får jobb. Man säger att lönen för ungdo-
marna är så hög att de inte kommer in på arbetsmark-
naden. Men vi skall ändå vara medvetna om att de
ungdomar som skall ha ett jobb också måste kunna
försörja sig på sin lön. Jag kommer aldrig att accepte-
ra tankesättet att man skall ge ungdomarna lägre löner
för att de skall kunna få ett jobb. Det är inte detta som
är anledningen till det hela.