Herr talman! Harald Nordlund efterlyste jord-
bruksministerns närvaro i kammaren. Jag vill bara
tala om att hon gör ett bra jobb här hemma, men hon
gör också ett väldigt bra jobb nere i EU. Just nu be-
finner hon sig på ministerrådet nere i EU. Harald
Nordlund får ta debatten med oss övriga ledamöter i
utskottet.
Herr talman! Vad gäller det aktuella välskrivna
betänkandet kan vi som står bakom majoritetsförsla-
gen konstatera att de borgerliga partierna är oense om
jordbrukspolitiken och jordbruksbudgeten för 1999.
Jag skall återkomma och informera om några av de
skillnader som finns redovisade mellan de borgerliga
partierna.
Först vill jag säga, och det tycker jag är viktigt, att
vi alltid i vårt utskott haft en ambition att så långt
som möjligt bli överens om de viktiga frågor som
berör vår näring. Nu har situationen tyvärr förändrats.
Vad är då skälet till det?
Jag ser det så här. Vi har fått en ny ordförande -
Dan Ericsson, Kristdemokraterna. Han och hans parti
har lagt fram en populistisk budgetpolitik som inget
av de seriösa partierna kan ställa sig bakom. Vi anser
dock att kd och Dan Ericsson vilseleder bönderna på
ett mycket gravt sätt när de hävdar att de skall stärka
böndernas ekonomi med 2 miljarder kronor för 1999.
De senaste veckorna har miljö- och jordbruksut-
skottets ordförande Dan Ericsson i egna tidningsar-
tiklar och intervjuer riktat stark kritik mot oss social-
demokrater, vänsterpartister och miljöpartister. Att
han riktar sin kritik mot oss beror på att de övriga
borgerliga partierna har förkastat kristdemokraternas
förslag.
Jag skall begränsa mig till att referera till Dan
Ericssons uttalande i tidningen Land från den 11
december. Det handlar naturligtvis om den Björkska
utredningen, som inte har vunnit gehör. Ordförande
Dan Ericsson, Kristdemokraterna, är upprörd och har
öppet gått ut i medierna och beklagat hur frågan har
hanterats.
Jag citerar följande ur artikeln: "Konfrontationen
är tydlig i utskottet om hur man ser på jordbrukets
framtid långsiktigt trots det unikt utsatta läge som
Sveriges bönder nu befinner sig i, framhåller han.
Moderaterna, kristdemokraterna, centern och folk-
partiet har därför skrivit en gemensam motivreserva-
tion - - - mot regeringen och dess bundsförvanter.
Utskottet borde ha tagit tre akuta beslut, att lyfta av
skatteryggsäcken, med bland annat elskatten, att ge
statliga medel för skördeskador och att ge exportstöd
för griskött till Ryssland, anser Dan Ericsson."
Vi kan konstatera att Dan Ericsson inte fick med
de övriga partierna på att ge statligt bidrag för
grisköttexport till Ryssland. Huvudskälet är att vi
tillhör EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Det är
sålunda där som man behandlar och beslutar om ex-
portbidrag. Denna vecka har man också beslutat om
just bidrag till den här näringen.
Dan Ericsson vet mycket väl att frågan om den
s.k. skatteryggsäcken är en skattefråga. Förra veckan
diskuterades skattefrågorna med anledning av fi-
nansutskottets betänkande 1. Jag har läst betänkandet
och era förslag om skattesänkningar. Jag har också
läst protokollet. Jag kan konstatera att ingen av era
företrädare i finans- eller skatteutskottet med ett ord
nämnde "ryggsäcken".
Folkpartiet, som också står bakom reservation 2 i
vårt betänkande om denna skatt, har inte ens skrivit
någon motion. Det var bara Centerpartiet som följde
upp sin motion med en avvikande mening i finansut-
skottets betänkande nr 1. Moderaterna och kristde-
mokraterna prioriterade en mängd andra skattesänk-
ningar. Man kan ju undra varför ni är så splittrade
mellan de olika utskotten.
Herr talman! Om "ryggsäcken" vill jag säga föl-
jande: Vi socialdemokrater anser att jordbruket är en
framtidsnäring. I regeringsförklaringen betonades att
ett konkurrenskraftigt jordbruk är en viktig faktor för
att motverka avfolkningen av landsbygden. Jordbru-
ket och de andra näringarna skall ges likvärdiga vill-
kor. Gunnar Björks utredning, som vi socialdemo-
krater tillsatte, har remissbehandlats. Regeringen
överväger nu vilka åtgärder som kan vara aktuella.
Vad gäller frågan om lantbrukets energibeskatt-
ning vill jag säga att det för närvarande pågår en
allmän översyn av energibeskattningen inom Rege-
ringskansliet. Förslag till åtgärder kommer att läggas
fram i början av nästa år. Först därefter kan regering-
en ta ställning till vad som bör göras.
Styrande för ställningstagandet kommer bl.a. att
vara det som sagts i regeringsförklaringen om jord-
brukets villkor. "Ryggsäcken" skall bli lättare. Jag
vill säga att speciellt vi socialdemokrater i miljö- och
jordbruksutskottet vill att man i första hand finner en
lösning på frågan om energiskatten.
Om skörden vill jag säga följande: Årets skörde-
skador har varit omfattande i vissa delar av vårt land.
Jordbruksminister Margareta Winberg har tillsatt en
arbetsgrupp under ledning av departementsrådet Dag
von Schantz. I gruppen ingår också företrädare för
Lantbrukarnas riksförbund, Statens jordbruksverk och
Trädgårdsnäringen.
Gruppens uppdrag blir att kartlägga omfattningen
av de ekonomiska förlusterna till följd av 1998 års
skördeskador. Särskilt skall man se på drabbade regi-
oner och enskilda jordbruksföretag. Gruppen skall
också analysera eventuella skillnader vad gäller situ-
ationen för företag med olika produktionsinriktningar.
Man skall även presentera möjligheter för berörda
företag att klara den uppkomna situationen. Uppdra-
get skall redovisas senast den 26 februari 1999.
Vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att
denna kartläggning görs så skyndsamt som möjligt.
Vi vet att det är angeläget för många enskilda bönder
att vi hittar en lösning till de problem som har upp-
stått. Vi tycker också att det är viktigt att gruppen har
sammansatts med syftet att få en bred representation
av företrädare för näringen.
Även om läget är besvärligt för många bönder vi-
sar statistiken att årets skörd ligger 8 % högre än
genomsnittet för de fem senaste åren. Men många
enskilda har som sagt råkat illa ut, och vi ser fram
emot att kunna få hjälpa till när utredningen är färdig.
I reservation 2 tas också frågan upp om den för-
ändrade lönsamheten inom animalieproduktionen. Vi
är medvetna om att situationen är besvärlig för
grisproducenterna, och jag vill ge en bakgrund till
detta. De just nu låga priserna beror på en extremt
god tillgång på griskött på EU-marknaden. Denna
beror dels på en ökad produktion, en effekt av tidiga-
re höga priser, dels på att viktiga exportmarknader
som Japan och Ryssland varit helt eller delvis stängda
för export.
Marknaden för svinkött präglas av ständiga
svängningar, ett faktum som varje producent måste
leva med och försöka planera för. År 1997 blev ett
mycket bra år med rekordhöga avräkningspriser på
grund av svinpestutbrott i bl.a. Holland och Tyskland.
Under 1998 är förhållandet det motsatta. Att sväng-
ningarna blev så kraftiga beror kanske på de väldigt
höga priser som föregick sänkningen.
Men det finns ett ljus i tunneln. Priserna kommer
med största sannolikhet att gå upp igen. EU-
kommissionen förutspår i sina marknadsanalyser
uppåtgående priser redan under 1999. Rysslands
marknad kommer på sikt att återhämta sig, och nyli-
gen har även exportbidragen till Ryssland höjts kraf-
tigt. EU:s jordbruksråd har i början av denna vecka
beslutat om livsmedelsbistånd till Ryssland. Det
handlar om 100 000 ton griskött, vilket är betydande
kvantiteter. Det motsvarar cirka en sjättedel av den
totala EU-exporten. Denna åtgärd bör också leda till
ökade priser. I ett längre perspektiv kan vi se att de
enligt förslagen i Agenda 2000 kraftigt sänkta
spannmålspriserna kommer att minska en av de
största utgiftsposterna för svinproducenterna.
Om man jämför de svenska svinproducenterna
med flera andra utifrån det sätt på vilket vi sköter
djuren här i landet, tror vi att även det kommer att
gagna våra möjligheter både att sälja på den svenska
marknaden och att kunna exportera.
Det finns mer att säga om det här, men jag skall
nu övergå till att belysa lite av de budgetskillnader
som föreligger i det här betänkandet.
Moderata samlingspartiet har samma totalbelopp
som vi socialdemokrater, Vänstern och Miljöpartiet.
Moderaterna sänker anslaget till Jordbruksverket med
5 miljoner kronor och höjer motsvarande till
skogsvården. Jag tycker att man kan säga att det här
är felräkningspengar.
Centerpartiet vill öka exportfrämjande åtgärder
med 30 miljoner kronor utöver majoritetsförslaget,
som är på 15 miljoner. Som vi ser det ligger alltid
huvudansvaret för export- och marknadsföringsåtgär-
der på näringen. Regeringen vill emellertid genom att
främja exportsatsningen bidra till en positiv utveck-
ling inom den här sektorn, och det är därför vi har
höjt anslaget under det kommande året.
Folkpartiet står i en särklass när det gäller ned-
dragningar, speciellt på Statens jordbruksverk. Man
föreslår sålunda en neddragning på 111 miljoner
kronor. Det totala anslaget till verket är 229 miljoner
kronor. Jag vill fråga: Hur många människor vill ni
avskeda från Jordbruksverket? Är det 200 eller är det
300?
Sedan, herr talman, har vi det stora problemet:
Kristdemokraterna. Det är det parti som fullständigt
skiljer ut sig från oss andra. Inte på mindre än 15
olika anslagsposter har man en avvikande uppfatt-
ning. Kristdemokraterna påstår att de vill höja ansla-
gen i vår budget med 1 568 000 000 kr. När det gäller
EU:s direktbidrag till arealbidrag och djurbidrag är
regeringens förslag 3 650 000 000 kr. Alla partier
utom Kristdemokraterna står bakom denna bedöm-
ning. De vill lägga på ytterligare 1 350 000 000 kr.
Om jag skulle vara snäll mot Dan Ericsson kunde
jag säga att det här nog bygger på ett missförstånd
från hans sida. Men Dan Ericsson har i valrörelsen
varit ute i olika sammanhang och lovat mycket. Han
har varit i skogs- och mellanbygden och på möten
sagt till bönderna: Röstar ni på oss skall jag lägga
fram förslag om ytterligare 50 miljoner kronor till er.
Han har fjällvandrat och träffat samer, och dem har
han också lovat stora förbättringar.
Kristdemokraterna har föreslagit katastrofersätt-
ning trots pågående utredningar. Man har sagt till
avbytarna att om vi får era röster kommer vi att se till
att ni får ytterligare 30 miljoner till avbytarverksam-
heten. Som sades nyss har vi tillsammans med LRF
kommit överens om att inte ha kvar detta statliga
system.
Jag måste säga att vi alla tar avstånd från den po-
pulistiska och felaktiga syn som Kristdemokraterna
har i årets budget.
Jag vill, herr talman, yrka bifall till hemställan i
miljö- och jordbruksutskottets betänkande 1 och av-
slag på samtliga reservationer.
I detta anförande instämde Michael Hagberg (s).