Herr talman! Det är tur att man bara har rätt till
två repliker, annars kan man utlova alldeles för
mycket om man får nya frågor för var replik.
Min uppfattning om arbetsrätten, Hans Anders-
son, är att det först och främst är oerhört viktigt att
parterna kan komma överens. Det gäller inte bara
arbetsrätten, utan det gäller också lönebildningen. Det
är dags att arbetsmarknadens parter tar större ansvar
än de har gjort tidigare. När det har strulat i någon
form i förhandlingsverksamheten - oavsett vilken
regering det har varit - har den ena eller den andra
parten vänt sig till regeringen och krävt lagändring.
Det är dags att lösa dessa problem i förhandlingarna.
Ett antal utredningar har presenterats, bl.a. Svante
Öbergs utredning om lönebildning. Det kan vara
viktigt att SAF uppfattar det alternativet om det inte
går att komma fram till något i förhandlingsverksam-
heten.
När det gäller arbetsrätten tror jag att den måste
ses över med utgångspunkten att arbetsmarknaden är
en helt annan i dag än när lagen skrevs 1974. Det är
allt större grupper som inte omfattas av arbetsrätten,
och det kommer att bli allt större grupper framöver
som inte heller kommer att få någon del av kompe-
tensutvecklingen därför att de har arbeten som kanske
är begränsade till viss tid, och sedan är de ute i kylan
igen. Därför tror jag att man måste se över problemet
i arbetsrätten.
Jag vill inte göra några större utfästelser när det
gäller arbetsrätten mer än de som jag har talat om, för
jag tycker att det måste finnas ett tryck på arbets-
marknadens parter att komma framåt i de förhand-
lingar som nu pågår.