Herr talman! Den allvarligaste kritik som vi
socialdemokrater har mot regeringens
jämställdhetsproposition är att helheten saknas.
Det som berör människors och kvinnors liv,
vardagliga problem, saknas helt och hållet. Vi har
framfört detta mycket tydligt i vår motion, så om
det kan ingen vara ovetande, Marianne Andersson.
I propositionen saknas helt och hållet ett perspektiv
utifrån vanliga kvinnors liv. I vanliga kvinnors liv
gäller att rätten till arbete är hotad, att rätten att
vara sjuk, att få en dräglig ersättning om man blir
arbetslös, att kunna leva på sin lön och att få del av
god vård och omsorg för sina barn är hotad. Det är
den verklighet vi lever i i dag, och det är den som
jag i mitt anförande tidigare försökte beskriva,
eftersom den så helt saknas i regeringens
jämställdhetsproposition.
Marianne Andersson säger att det nästan inte går
att komma ihåg alla beskyllningar som jag i dag har
riktat mot regeringens politik. Nej, det kanske inte
går. Men, Marianne Andersson, det saknas ju helt
och hållet analyser och funderingar kring vad
regeringens förslag innebär för kvinnor.
Det senaste exemplet på detta är förslaget om en ny
arbetslöshetsförsäkring. Jag kommer inte med
några missvisande eller missledande uppgifter i den
frågan. Det som saknas är en analys ur ett
kvinnoperspektiv. Hade man i regeringspartierna
ägnat någon tid åt att göra en sådan analys, hade
man sett att detta förslag drabbar de
deltidsarbetslösa, att det drabbar kvinnorna
hårdast. Men i regeringspartierna lever man inte
upp till sina egna förutsatser, som man redogör för
i jämställdhetspropositionen, nämligen att alla
förslag skall analyseras ur ett kvinnoperspektiv.
Det finns ingenting av en sådan analys.
Marianne Andersson borde ägna sig åt att föra in
kvinnoperspektivet inom de olika
politikområdena, inom de områden som har så
oerhört stor betydelse för kvinnors ställning i det
svenska samhället.
Det råder inget tvivel om att tre år med regeringen
Bildt har fört jämställdhetsarbetet bakåt. Många av
oss trodde att jämställdheten var en gång för alla
vunnen. Så var det inte. Vi är många om den
insikten. Det är en kamp som måste föras varje
dag. De här tre åren med regeringen Bildt har visat
att en borgerlig regering med starkt moderat
inflytande är den allra största faran för kvinnors
ställning i samhället.