Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Jämställdhetspolitiken

STEFAN KIHLBERG (nyd), 1994-05-04 (riksmöte 1993/94).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Låt mig åter få konstatera att JämO är

en myndighet, Isa Halvarsson. Det finns ett antal

människor anställda där, och det är flera av dem jag

syftade på. Jag talar inte om en enskild person utan

om myndigheten. En myndighet kan förvisso resa

runt och representeras av olika personer som är

anställda på myndigheten.

Både jag och Ny demokrati är bekymrade över

löneskillnaderna. De finns förvisso. Jag sade i ett

tidigare anförande att -- det är ett förslag från Ny

demokrati -- det enklaste sättet att få bort dem är

att sänka männens löner. Vi har inte fått så mycket

respons för vårt förslag.

Problemet är inte så enkelt. Vi vet inte ens en gång

varför det finns löneskillnader. Vi kan ha olika teser

och teorier som är mer eller mindre sannolika. Men

faktiskt vet vi inte vad orsaken är. Det finns många,

och de är sannolikt komplexa. De hänger sannolikt

också samman med att man inom den privata

sektorn har individuell lönesättning som belönar

dem som har en förmåga att hugga för sig och tala

för sig själva. Det missgynnar helt klart kvinnor --

det är jag medveten om.

Problemet löser vi inte genom att tala här i

kammaren och säga att vi måste få bort dem. Vi

löser det inte ens med lagstiftning. Det här är

ingenting annat än ett fruktansvärt underbetyg av

de fackliga organisationerna. Det är där problemet

ligger. Det är deras ansvar. De talar om

jämställdhet. Men det enda som är värt någonting

är vad man visar i handling. Med ord åstådkommer

man inga förändringar.

Därför tycker jag att vi politiker skall ställa krav på

att de fackliga organisationerna tar itu med

problemen. Men det är lika illa där som på alla

andra fält: där sitter en massa män. Det kanske är

en del av problemet, och det har inte ett dugg med

den enskilda arbetsplatsen att göra.

Jag kan verifiera att när jag själv hade med sådana

här frågor att göra var inte problemet att det fanns

en aktiv vilja att diskriminera kvinnor. Det

handlade inte om det. Däremot var det inte alldeles

säkert att kunna övertyga facket alla gånger. Där

finns det också värderingar som inte hör hemma där

man talar om jämställdhet.

Debatten

Hämtad sida: 50

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

STEFAN KIHLBERG (nyd): Jämställdhetspolitiken (1994-05-04) — PRESS0