Herr talman! Ja, nog är det skillnad mellan
socialdemokraternas och regeringens ekonomiska
politik, och i Berit Andnors mun blir skillnaderna
alldeles oerhört tydliga när hon beskärmar sig över
att regeringen började bekämpa inflationen. Jag
vet inte om Berit Andnor uppfattade att jag
poängterade vad som hände under 80-talet, när vi
hade en hög inflation. Den ledde till den största
omfördelning från fattiga kvinnor till rika män som
vi någonsin har upplevt.
Jag vet att det finns också socialdemokratiska
ekonomer som tycker att det är viktigt att ha en låg
inflation. Att släppa loss inflationen skulle dock
vara ungefär som att kissa på sig: det värmer medan
det pågår, men sedan blir det ganska obehagligt.
Det är att skjuta upp problemen. Man kan kanske
därigenom minska arbetslösheten något under en
kort period, men den blir mycket värre längre fram.
Det tricket har vi ju prövat i Sverige, och det är
verkningarna av det som vi nu upplever.
Vi har genom några år av mödosamt arbete lyckats
förändra detta, och vi är på väg mot en sund
ekonomi, även om vi är långt ifrån målet.
Problemen var mycket stora. Att återgå till den
politik som socialdemokraterna förde under 60-
och 70-talen skulle vara som att backa in i
framtiden, och det kan inte vara till nytta vare sig
för kvinnor eller män eller för andra kategorier i
Sverige.