Herr talman! Jag blev lite slagen i början av Arne Kjörnsbergs anförande. Arne Kjörnsberg redogjorde för olika typer av statistik, och sedan avslutade han med att bedyra: "Det är inte som jag har hittat på." Är det något som särskilt måste framhävas när Arne Kjörnsberg inte har hittat på statistiken utan den är korrekt? Varför kom det bedyrandet?
Den statistik Arne Kjörnsberg inte redogjorde för är hur mycket mer folk i Sverige faktiskt kan köpa för välståndsökningen, det vill säga vad de får för pengarna. Det är ändå det som är relevant, inte hur många kronor de har i plånboken utan vad de kan köpa för pengarna. Under perioden har svenskarna inte segat uppåt i den så kallade välståndsligan, som inte är något exakt mått. Men i en klump där på mitten ligger Sverige och har inte förflyttat sig, därför att våra pengar blir ständigt mindre värda.
Jag noterade också att Arne Kjörnsberg refererade till Malmö och Olof Palmes och Göran Perssons besök där. Under de ungefär 40 år som har gått däremellan har det hänt mycket med Malmö. Då är vi tillbaka till statistiken.
Vad är det som är relevant i Rosengård? Är det att där är 6 % öppen arbetslöshet? Eller riskerar det att leda politiken fel, som ni skriver i utskottsbetänkandet, om man tar in alla människor som är arbetslösa, som står utanför arbetsmarknaden i Rosengård men som inte är registrerade som arbetslösa? I Rosengård har man en sysselsättningsgrad bland den vuxna befolkningen som är under 50 %. Vad är problemet i Rosengård? Är det de 6 procenten man ska titta på eller det stora utanförskapet?
Herr talman! Arne Kjörnsberg pratar gärna om Borås. I en doktorsavhandling av Per Fröjd har det visats att läsförståelsen i Borås har sjunkit mycket kraftigt bland grundskoleeleverna de senaste tre åren.