Herr talman! Skattepolitikens främsta syfte är att finansiera välfärden.
Välfärd är ett stort ord. Men vad betyder det? För oss socialdemokrater är välfärd att vara trygg när livet förändras, när man blir äldre eller familjen blir större. Det är att vara trygg när det oväntade sker, om man förlorar sitt jobb eller blir sjuk.
Men välfärd handlar också om bra förskolor, om bra skolor där alla barn får kunskap och chans att utvecklas, om en sjukvård som vi alla vet finns när vi behöver den, om att tänderna inte ska vara ett klassmärke och om att få åldras med värdighet.
Vi tycker, till skillnad mot en del andra, att vi ska betala för denna trygghet gemensamt med våra skatter - du som jag, var och en efter förmåga.
Vi vill dessutom att skatterna ska vara utformade så att de stimulerar till arbete, investeringar och utveckling och till minskade sociala och ekonomiska orättvisor. Därför behövs rättvisa skatter. Och skattesystemet måste självklart hela tiden ses över och anpassas till den verklighet som råder.
Hur skatterna ska vara utformade, vilka som ska betala, hur höga respektive låga de ska vara är frågor som ständigt debatteras. Många har synpunkter. De flesta vill ha lägre skatter, vill ta bort skatter eller vill att andra ska betala skatterna. Samtidigt krävs mer resurser till äldrevården, sjukvården, skolan, mer pengar till polisen, större satsningar på infrastrukturen, mer stöd till glesbygden - för att ta några exempel. Avvägningarna blir fortsatt mycket viktiga.
Utmaningarna inför framtiden är stora. Arbetslösheten är fortfarande för hög och sysselsättningen för låg. Klyftorna måste minska, jämställdheten öka och välfärden förbättras.
Globaliseringen ställer också Sverige inför nya utmaningar. Ett skatteuttag på dagens nivå är fortsatt möjligt, menar vi socialdemokrater, men kräver att skattesystemet värnas genom breda skattebaser.
En rad stora förändringar har skett sedan skattereformen 1991 både i samhället i stort och i skattesystemet. En översyn av skattesystemet kommer därför att påbörjas under 2006. Jag tycker att det vore bra om Folkpartiet kunde vara med på den översynen, precis som partiet var förra gången.
Herr talman! Årets budget, som vi har gjort tillsammans med v och mp, innehåller flera positiva skattenyheter. Mycket glädjande är att vi kan ta det sista steget i kompensationen för egenavgifterna som infördes under 1990-talets budgetsanering. Kostnaden för det är nästan 7 miljarder kronor, som alltså läggs tillbaka till skattebetalarna. Dessutom höjer vi grundavdraget som en del i den gröna skatteväxlingen. Det sänker inkomstskatten med ytterligare 2 ½ miljarder 2006.
Småföretagens villkor förbättras genom flera åtgärder. Reformeringen av de så kallade 3:12-reglerna fullföljs 2006. Småföretagens skatter sänks med över 1 miljard kronor. Det har vi inte hört om här tidigare i kammaren.
År 2005 infördes ett system för handel med utsläppsrätter inom EU. Nu föreslår vi att koldioxidskatten avskaffas helt för de företag inom industrin som handlar med utsläppsrätter. Skatten slopas också för den högeffektiva kraftvärmen och sänks för övriga anläggningar i energisektorn inom handelssystemet.
Skatten på annonser i allmänna nyhetstidningar sänks från 4 till 3 % och reklamskatten i övrigt från 11 till 8 %. Samtidigt höjs gränsen när skatt måste betalas från 12 till 50 miljoner kronor. Totalt gör detta en skattesänkning på 300 miljoner kronor.
För att mildra effekterna av det höga bensinpriset föreslås milavdraget höjas för bilresor från 17 till 18 kr för resor till och från arbetet och resor i tjänsten.
Herr talman! Skattefusk snedvrider konkurrensen i ekonomin, skadar legitimiteten i skattesystemet och är i förlängningen ett hot mot välfärden. Det ekonomiska behovet av att alla gör rätt för sig har ökat i och med att en växande del av befolkningen ska försörjas av en minskande andel yrkesaktiva. Regeringen har lagt fram en handlingsplan med ett omfattande åtgärdspaket för de närmaste åren mot den ekonomiska brottsligheten. Som ett led i bekämpningen av skattefusk pågår ett arbete med ett system för schablonbeskattning av småföretagare, krav på typgodkända kassaregister inom kontantbranscherna, byggentreprenadavdrag i bygg- och anläggningsbranscherna, förbättrat administrativt samarbete på skatteområdet och ändrade regler för F-skatt.
Vad vill då oppositionen? Grunden för högeralliansens möjligheter att genomdriva sin politik måste vara en gemensam syn på hur politiken ska finansieras. Men genomgången av deras budgetförslag visar att det fortfarande är långt kvar till en gemensam syn och ett gemensamt slutresultat. Hur ska det bli med fastighetsskatten? Hur ska det bli med bolagsskatten, drivmedelsskatten och värnskatten? Det är helt öppna frågor.
Sedan förra året har högeralliansen lyckats enas kring förslag om förändringar i inkomstskatterna. Och partierna i alliansen är eniga om att slå mot avdragsrätten för fackföreningsavgiften och a-kassan. På andra områden har de förfinat och utvecklat de punkter där man i princip var överens redan för ett år sedan. Det gäller exempelvis förmögenhetsskatten och avdrag för hushållsnära tjänster.
Centern har i år tagit ledartröjan från Moderaterna när det gäller skattesänkningsförslag. Centern vill nämligen sänka skatterna för 2006 med 38,3 miljarder medan Moderaterna nöjer sig med 28,4 miljarder.
Men detta, gott folk, är bara början. Enligt rapporter från ett skatteseminarium i går är målet för högeralliansen att komma ned till OECD-nivå, vilket skulle betyda skattesänkningar med 250 miljarder. Det motsvarar en femtedel av välfärdskostnaderna. Jag utgår ifrån att ni som vanligt inte tänker berätta vilka välfärdsposter ni tänker ta bort.
Ett udda inslag i årets budgetmotioner är Moderaternas förslag om höjd moms på "personbefordran". Det blir dyrare att resa kollektivt. Förslaget motiveras av höjda reseavdrag för dem som åker egen bil.
Konstateras kan dock att man inom alliansen inte är överens om hur utgifterna i ett borgerligt budgetalternativ ska finansieras. Det handlar om ett glapp på mellan 15 och 20 miljarder kronor.
Fakta är att borgerliga företrädare ändrar sina förslag och uppgifter hela tiden. Deras förslag gynnar främst de redan rika. De låter arbetslösa, sjuka och pensionärer betala notan. Det enda konkreta förslaget när det gäller arbetsmarknaden är subventionerade hushållstjänster. Det är ingen hejd på vad mycket gott som ska åstadkommas om vi skattesubventionerar dessa tjänster: Jämställdheten mellan kvinnor och män ska öka. En stor svart arbetsmarknad ska bli vit. Arbetslösheten ska minska. Barnfamiljers situation ska underlättas, och så vidare.
Nackdelen är att detta kostar pengar och att det måste ställas mot andra önskade reformer. Jag tänker direkt på tandvård, äldreomsorg, mer pengar till sjukvården. Jag tycker att det är viktigt att man funderar noga över vad som är mest angeläget.
Man säger också att skattesubvention skulle minska svartarbetet i städbranschen. Ja, det kanske det skulle göra. Men med det argumentet borde man också föreslå skattesubventioner för hotell- och restaurangbranschen, taxi, frisörer med flera. Menar alliansen att staten ska skattesubventionera alla branscher där svartarbete förekommer?
En annan fråga där alliansens företrädare är flitiga debattörer är den om fastighetsskatten. Om jag ska tro rapporteringen i lokala medier runtom i landet lovar alliansen att avskaffa fastighetsskatten. Vad betyder det?
När jag läser era budgetförslag vill Moderaterna sänka fastighetsskatten med 0,1 %, Folkpartiet med 0,15 %, Centern med 0,25 %. Kristdemokraterna vill införa ett helt nytt system med ett tak. För mig ter sig era förslag som marginella förändringar av uttaget av fastighetsskatt. Vem ska kunna lita på vad ni säger?
Länge hette det att höga skatter är oförenliga med hög tillväxt. Men Sverige har haft en tillväxt som varit högre än i både EU- och OECD-området de senaste tio åren. Förklaringen ska sökas i hur skatteinkomsterna används och hur skattesystemet är utformat.
Det höga skatteuttaget i Sverige är för oss socialdemokrater ett medvetet val. Skattesystemet ska, som jag inledningsvis framhöll, stimulera till arbete, sparande och investeringar samt bidra till utjämning och rättvisa. Skattebaserna ska vara breda och stabila.
Vi socialdemokrater är stolta över den generella välfärdspolitiken i Sverige som vi betalar med våra skatter, och vi vill värna den och fortsätta att utveckla den. Vi tycker att det är viktigt att alla får del av välfärden och att alla är med och betalar. På så sätt fördelar man också resurser mellan människor och över livet.
Ett jämlikt välfärdssamhälle är ett mjukare samhälle att leva i. Det är ett bra samhälle för alla - inte bara några.
För säkerhets skull yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.