Herr talman! Jag måste klia mig lite i huvudet. Jag blir inte riktigt klok på den här nya attityden från Mikael Odenberg och Moderaterna. Det är alldeles uppenbart att det faktum att det går så bra för Sverige just nu gör att hela den grundläggande ekonomisk-politiska strategin som dragits upp - att försämra för de arbetslösa, de långtidssjuka, de förtidspensionerade och så vidare - är i gungning.
Jag tror inte att utgångspunkten är - jag vet inte om det var Mikael Odenberg eller hans partiledare som sade det - att djävlas med folk. Jag kommer alltså inte ihåg vem av er som sade det. Nej, utgångspunkten är, precis som Mikael Odenberg sade, att sänka skatten och minska det gemensamma åtagandet. Det finns uttalat i olika dokument från er moderater. Bland annat inför er stämma ville ni ju inte riktigt gå lika långt som Kristdemokraterna när det gäller att ta ned skattetrycket i Sverige, utan ni nöjer er med den genomsnittliga EU-nivån. Det är inte 150 miljarder utan 250 miljarder som ni vill operera bort från den offentliga sektorn. Det är klart att det skulle få förödande konsekvenser för den trygghet som vi har i Sverige.
När det sedan gäller avvägningen av socialförsäkringarna - jag håller med om att det är en avvägning - skulle jag vilja veta en sak. Ni säger i er budgetmotion på s. 38 och följande: Socialförsäkringarna riskerar att lägga grunden för beteenden som kan vara kortsiktigt rationella för individen men som åsamkar både samhället och den enskilde stora kostnader på längre sikt.
Vad är det egentligen för "beteenden" och vad är det för "kostnader" som åsamkas på lång sikt av föräldraförsäkringen?