Fru talman! Svenskt jordbruk och svensk livsme-
delsindustri har definitivt möjligheter för framtiden.
Svenskt jordbruk står väl rustat med miljömässigt och
djurhållningsmässigt bra producerade livsmedel. Det
är en slutsats som dragits efter det att jag under de
senaste månaderna åkt runt och träffat lantbruksföre-
tagare inom de olika delarna av jordbruksnäringen
och också företrädare för livsmedelsindustrin. I dag är
det också helt tydligt att bonden vill vara en företaga-
re som producerar livsmedel för marknaden. Så långt
är allt väl.
Fru talman! Det är också helt klart att man vill ha
rättvisa. Man vill kunna konkurrera på lika villkor, på
de villkor som omvärlden har. Det innebär i klartext
att man vill att vi här i Sveriges riksdag skall börja
plocka ut stenarna från den extra skatteryggsäck som
svenska bönder bär på i förhållande till sina konkur-
renter i andra länder. På den punkten finns det i be-
tänkandet en fyrpartireservation, reservation 12, som
jag yrkar bifall till.
Den här diskussionen har vi haft några gånger. Vi
står fast vid vår linje och hoppas att det i dag kan bli
en majoritet för detta.
Jonas Ringqvist har faktiskt lite grann lagt upp
bollen. Han är ju beredd att börja plocka ur stenarna.
Här kommer min första fråga till utskottsmajoritetens
företrädare: Om ni inte i dag vill börja med att lätta
den här ryggsäcken, om det inte vinner i dag, kommer
det då förslag i vårpropositionen?
Inge Carlsson sade i kammarens budgetdebatt den
18 december förra året att skattefrågan skulle komma
fram i början av nästa år. Den "början" har väl snart
runnit ut. Kommer det ett förslag nu, Inge Carlsson?
Är det så, Jonas Ringqvist, att vi nu har en riks-
dagsmajoritet för att börja lyfta bort stenarna?
Elskatten har nämnts. Det budskapet framförde ni
ju i skattedebatten för några veckor sedan, och vi har
just hört det upprepas. Skall vi dra någon slutsats av
det är den väl att om det fanns en hemställan i dag om
att sänka elskatten så skulle det finnas en majoritet
här vid en omröstning. Är det rätt uppfattat, Jonas
Ringqvist, och är det det vi kan förvänta oss nu i
vårpropositionen? Och om det inte ligger där, så
måste ju konsekvensen av vad Vänsterpartiet nu har
sagt vara att vi ändå har en majoritet för den delen i
den kommande riksdagsbehandlingen. Jag vet att det
är väldigt många som väntar på ett besked i den här
frågan, och jag hoppas att det skall kunna bli någon
form av besked under den här debatten.
Sedan är det ju också så, Jonas Ringqvist, att vi
givetvis är beredda att gå in i en konstruktiv debatt
om tekniska upplägg för sänkning av de här skatterna
- det har jag för min del sagt hela tiden - men vi vill
veta att det blir någonting nettomässigt, något rejält
resultat för Sveriges bönder. Då ligger ändå den
Björkska utredningen i grunden som ett bra upplägg
för hur det här skall göras.
För oss kristdemokrater är ju fortsatt jordbruks-
produktion i hela Sverige en förutsättning för en le-
vande landsbygd. Det går aldrig att kompensera vår
basproduktion, jord- och skogsbruk med andra akti-
viteter eller stöd och ersättningar. Vi måste ha sådana
villkor för näringen att man kan driva sitt företagan-
de, vilket är grunden för sysselsättning och boende på
landsbygden. Det handlar också om att förvalta ett
arv, åkermarken, för framtida generationers behov av
livsmedelsförsörjning.
Vad gäller kristdemokraternas syn på inriktningen
av jordbrukspolitiken yrkar jag bifall till reserva-
tion 10.
I det sammanhanget vill jag också nämna den re-
servation från vår sida som tar upp krav om att befria
lantbrukaren från kostnader för kartavgifter samt ett
avvisande av neddragningar av ramen för miljöersätt-
ningsprogrammet. Jag kan också kommentera Jonas
Ringqvists inlägg om återförsel av näringsämnen till
jordbruket. Den frågan har vi ju drivit här under flera
år från kristdemokraternas sida. Jonas Ringqvist hop-
pades på att regeringen skall komma någonstans, men
än så länge har den inte gjort det. Det är därför vi
fullföljer kravet på handling från regeringens sida.
Det har alltså inte hänt något på flera år, så det gör
inget om ni vänsterpartister backar upp detta förslag i
omröstningen i kammaren i dag också. Det ger ju
ändå lite ökad tyngd åt det.
Vad gäller frågor som rör hästnäringen och träd-
gårdsnäringen kommer Caroline Hagström att ta upp
våra synpunkter senare.
Jag vill också gå in på förhandlingsresultatet vad
gäller EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Vårt syn-
sätt är ju att regeringen gått in med en felaktig ansats
i de här förhandlingarna, och genom att man drivit en
extrem linje innebärande kraftig prispress på jord-
bruksnäringen, framför allt för mjölkproduktionen,
har möjligheterna att få uppbackning för specifika
svenska intressen minskat. Det visar sig ju nu också i
form av en ökad konkurrensnackdel gentemot Finland
med över en halv miljard kronor. Sammantaget får
man väl ändå vara tacksam för att EU:s jordbruksmi-
nistrar avvisade den svenska linjen om ökad prispress
på bönderna. Nu finns ändå förutsättningar för fortsatt
livsmedelsproduktion i hela landet. I egna och med
Centerpartiet gemensamma reservationer har vi redo-
visat vårt synsätt på den gemensamma jordbrukspoli-
tiken och på hur Sverige borde ha förhandlat.
På en punkt skulle jag nu vilja ha ett svar av majo-
ritetsföreträdarna. Hur blir det med oljeväxterna? På
den punkten har getts lite olika och svävande besked.
Kommer Sverige att från början, när nedtrappningen
av arealersättningen för oljeväxter påbörjas, använda
sig av möjligheten till ett särskilt miljöprogram för
denna odling? Det tror jag är helt nödvändigt för att
vi inte skall tappa ytterligare inom den sektorn. Som
alla vet är just oljeväxter viktiga för en bra växtföljd.
Fru talman! Trots det positiva som finns inom
svenskt jordbruk - jag inledde med det - ställdes
ändå näringen under föregående år inför större svå-
righeter än på åratal. Det här berodde bl.a. på väder-
läget och fallande exportmarknader för griskött. Ock-
så inom mjölkproduktionen märks nu mycket tydligt
att många företagare upphör med sin verksamhet, och
det beror i första hand på inhemska pålagor.
Regeringen har ju tillsammans med näringen haft
en särskild arbetsgrupp som skulle se på möjligheten
att backa upp de bönder som råkat mest illa ut på
grund av vädersituationen. Enligt Jordbruksverket har
man räknat på en förlust på närmare en miljard kro-
nor för jordbruksdelen. Det vore intressant om Inge
Carlsson från Socialdemokraternas sida kunde säga
vad resultatet av arbetet har blivit. Jag har sett en
tidningsuppgift, som jag inte tycker var riktigt seriös
på den punkten. Om den skulle vara riktig är det
definitivt inte en tillräcklig insats för att stötta de
bönder som i dag står inför ett stort, svart hål. Det
handlar om ekonomisk överlevnad. Vi kan stötta och
hjälpa så att man klarar den här situationen på några
års sikt, men då måste också viljan finnas från rege-
ringens sida.
Det skulle också vara intressant att höra om Inge
Carlsson har några idéer om hur grisproduktionen kan
stöttas och om han har något recept mot avtappningen
av mjölkbönder. Från Kristdemokraternas sida har vi
ju lagt fram förslag, men socialdemokraterna har
avvisat dessa. Har ni något annat i stället?
En annan frågeställning gäller exportsatsningar.
Andra länder backar upp näringen med rejäl stöttning
för exportsatsningar. Här handlar det om uthållighet,
långsiktighet och en professionell livsmedelsindustri,
men också staten behövs som uppbackning. Då kan
man fråga sig varför vi från den svenska statens sida
inte backar upp och stöttar vår jordbruksnäring som
många andra länder gör. I andra länder ser man nä-
ringen som en nationell resurs som man skall värna
och backa upp, och det är de tagen jag skulle önska
mer av också från den svenska regeringens sida.
En annan aspekt på det här är ju livsmedelsindust-
rin, som ju är helt beroende av jordbruksnäringen.
Man är ju beroende av att få råvaror. Om det blir
sviktande råvaruförsörjning till industrin är det klart
att man tvingas rationalisera. Jobb försvinner, och det
är inte få jobb det handlar om. Det är många jobb det
handlar om, och de finns runtom i hela Sverige. Här
kan man fundera på om regeringen verkligen ser det
här tydliga sambandet mellan att vi just har en jord-
brukspolitik som skapar villkor som gör att vi har en
aktiv företagare som kan försörja vår livsmedelsin-
dustri med råvaror. Det finns en koppling här: Om vi
inte fixar det, ja, då tappar vi enormt många jobb med
en ökad arbetslöshet som följd, och det är ju just
kampen mot arbetslösheten som borde vara det cent-
rala.
Fru talman! Det behövs definitivt en omläggning
av jordbrukspolitiken. Nu borde det handla om att
föra en politik som gagnar svenska livsmedelspro-
dukter som i förhållande till många andra länder pro-
duceras miljövänligt och med god djuromsorg. Jag
ser vare sig miljövinster eller någon annan poäng med
att vi får mer importlivsmedel, utan samma miljö-
och djurhållningskrav som Sverige har, och också
som en konsekvens ökande svensk arbetslöshet.
Jag hoppas fortfarande på ett omtänkande från
riksdagsmajoritetens sida, och om näringen får rätt
signal så står man rustad. Det här skulle kunna bli en
väsentlig del av ett Sverige i tillväxt, och det måste ju
vara allas vår ambition. Ge rätt signal nu, Inge Carls-
son!