Fru talman! Jag och Folkpartiet tror på de svenska
bönderna. Vi har uppfattningen att svenskt jordbruk
har möjligheter att i framtiden vara konkurrenskraf-
tigt. Men det är också vår uppfattning att de svenska
bönderna i dag har svårigheter att leva upp till alla
sina krav. Bönderna skall inte bara ge oss mat av god
kvalitet till bra priser. De skall också medverka till att
hålla landsbygden levande. De skall medverka till att
bevara biologisk mångfald.
Förklaringarna till svårigheterna är ju främst att
det svenska jordbruket har en ogynnsam konkurrens-
situation. Vissa av jordbrukets skatter är högre än
omvärldens. Till det kommer att de svenska jordbru-
karna har uppgifter när det gäller öppet landskap,
djurskydd och naturvård som är större än i de flesta
andra länder.
Det är också Folkpartiets mening att strävan mot
ett hållbart, lönsamt jordbruk som är i balans med
naturen skall kunna fortsätta och intensifieras. Det
innebär bl.a. att föroreningar av odlingsmarken av
tungmetaller från konstgödsel eller bekämpningsme-
del måste elimineras och användning av ändliga na-
turresurser, som fossila bränslen och fosfor, minime-
ras.
Lantbrukarna skall ges ersättning för de här upp-
gifterna. En möjlighet är arealersättning för öppet,
välvårdat landskap. Vi menar att ansträngningarna i
EU för att få genomslag för en sådan här politik
måste öka.
EU:s jordbrukspolitik måste påverkas i en mer
miljövänlig riktning. Vi skall verka för att de avgifter
som införts hos oss av miljöskäl, och som försvårar
konkurrenssituationen, införs i vår omvärld. Hit hör
ju dieselskatten och skatten på konstgödsel. Andra
avgifter som innebär tunga bördor för jordbruket,
t.ex. elpriser och skatt på eldningsolja, och som för-
svårar möjligheterna att nå lönsamhet i näringen
måste omprövas.
Fru talman! Därför är det glädjande att höra Jonas
Ringqvist i dag tala om att vi nu måste vidta åtgärder
för att sänka de här kostnaderna för bönderna. Det
skulle kunna finnas en majoritet i riksdagen i dag för
att omgående vidta den sortens åtgärder.
Uppgörelsen inom EU innebär ju knappast någon
förbättring för svenska bönder. Den måste ses som ett
steg mot ett avreglerat jordbruk.
Det är vår uppfattning att de högt ställda miljö-
målen är möjliga att uppnå samtidigt som vi kan
åstadkomma en förbättrad lönsamhet i jordbruket.
Just nu är det långt till måluppfyllelsen. Jordbruket
har stora lönsamhetsproblem och miljömålen uppnås
inte. Exempel på misslyckanden, vill jag påstå, är
målet om att utsläppen av kväve skulle halveras mel-
lan 1985 och 1995. Ett annat exempel är att använd-
ningen av bekämpningsmedel skulle halveras från
1990 till strax efter mitten av 1990-talet.
Basen för sysselsättning och boende på landsbyg-
den är konkurrenskraftiga småföretag, och inte minst
jordbruks- och livsmedelsföretag, i kombination med
- och det tycker jag är viktigt att säga - möjligheter
till komplettering genom besöksnäringen, t.ex. leva
på gård, uthyrning av stugor, naturupplevelser, jakt
och fiske.
Åtgärder som stimulerar småföretagande, via
borttagande av onödigt regelverk, och åtgärder som
stärker lantbrukarnas internationella konkurrenskraft
och skapar likvärdiga villkor med andra näringar
måste nu vidtas.
Regeringen har aviserat sådana åtgärder för gans-
ka länge sedan. Jag trodde att åtgärder då skulle
komma att presenteras, men ingenting händer.
Fru talman! Jag vill avslutningsvis yrka bifall till
reservation 5 och till reservation 12.