Fru talman! Först vill jag säga något om ordet
neutralitet. Det är väl ändå på det sättet att man inte
byter säkerhetspolitik som man byter skjorta, utan
man försöker väl ändå att hålla något slags linje i den
politik som har funnits?
Jag tycker att det borde ha varit ett ganska litet of-
fer från Henrik Landerholms sida att gå med på att
man faktiskt kan stå för folkrätten, att ett militärt
alliansfritt land faktiskt har rätten att förklara sig
neutralt. Jag har inte gjort någon matematisk beräk-
ning av det, men jag skulle tro att Sverige i dag fak-
tiskt är neutralt i ett flertal av de konflikter som finns
över världen. Jag tror inte att vi står upp för någon
sida t.ex. i konflikten mellan Etiopien och Eritrea osv.
Henrik Landerholm har ett väldigt snävt synsätt, att
det hela tiden handlar om vårt gränsområde. Vår
säkerhetspolitik syftar ju till att vi ska främja global
säkerhet över hela världen. Det är klart att jag inte
tycker att det är så konstigt om vi har haft en doktrin
på det sätt som vi har i dag, och när vi går över till
något nyare ändå har en sådan koppling, om man är
militärt alliansfri, till den möjligheten. Men, som
Marianne Andersson sade, låt våra partiledare få
jobba med denna fråga och se om de kan komma
fram till någonting som vi kan vara överens om.
När det gäller det baltiska medlemskapet har vi ju
haft den här diskussionen ganska många gånger i
denna kammare. Nu är det så att Sverige inte är Na-
tomedlem. Sverige är medlem i Europeiska unionen,
och där har vi på alla möjliga sätt försökt att föra
fram balternas möjlighet till ett medlemskap så fort
som möjligt, ibland med stöd från moderaterna och
ibland inte med stöd från moderaterna. Jag minns när
Carl Bildt snabbt sprang EU-kommissionens ärenden
och inte ville ha med alla baltiska länder i t.ex. Fre-
gattan. Jag vet inte riktigt vad Henrik Landerholm är
ute efter. Vi har gett dem ett starkt suveränitetsstöd,
och vi hjälper till att bygga upp en stark totalförsvars-
förmåga i dessa länder för att de ska ha en reell möj-
lighet att välja säkerhetspolitisk väg. Vilken väg de
väljer är upp till parlamenten i de baltiska länderna.