Fru talman! Det är en grund för de mänskliga rät-
tigheterna att varje människa har samma rätt till liv
och frihet. Varje människa har samma rätt att söka sin
lycka så länge man inte kränker någon annan. Om
alla har samma rätt kan ju ingen kränkning accepteras
eftersom den då förmenar en annan denna grundläg-
gande rätt.
Vi har alla rätt till vår egen sexualitet så länge vi
inte kränker någon annan, utnyttjar en minderårig
eller någon i beroendeställning. Alla har denna rättig-
het att söka sin sexuella lycka på sitt sätt just med den
inskränkningen.
Vi har också samma rätt och samma frihet att hysa
vilken åsikt vi vill. Vi har samma rätt och samma
frihet att tro på vilken religion vi vill och ha vilken
religiös uppfattning vi vill. Men av det följer inte att
åsikt kan manifesteras i handling där vi kränker andra
människors grundläggande rätt till eget liv, egen
lycka, egen frihet och därmed inte heller egen sexua-
litet.
Det är en skillnad mellan åsikt och handling. Det
är viktigt att betona detta. Religionsfrihet innebär att
du har rätt att vara anhängare av den tro och den
religion du anser vara den som tilltalar dig och som
du tycker och tror är den rätta. Det är en frihet som vi
ska försvara. Det är en frihet som inte är absolut, som
en del tror, men som i varje fall är mycket starkt
skyddad och ska så vara. Men religionsfrihet innebär
inte att man har rätt att begå brott mot andra männi-
skor om man bara motiverar det med sin religiösa
uppfattning. Där är det en skillnad mellan religions-
frihet och trosfrihet och handling.
Hets mot homosexuella är framför allt någonting
som förekommer i nazistisk och rasistisk propaganda.
Det är en hets som har sin fortsättning i övergrepp,
misshandel, mord, osv. Det är en skrämmande verk-
lighet. Det är viktigt att vi i dag tar det här steget i
lagstiftningen, att också homosexuella människor får
ett skydd mot hets. Varför det är viktigt, fru talman,
kanske jag kan framhäva genom att lite grann disku-
tera Moderaternas uppfattning. De har nämligen ställt
sig utanför detta med ett ganska talande argument.
Därför är det värt att lite närmare diskutera deras
uppfattning. Den uttrycktes visserligen vackert, som
Barbro Hietala Nordlund sade, och jag instämmer
också i hennes anförande i övrigt. Men jag vill inte
bedöma skönhetsaspekten på den moderata kollegans
yttrande. Men icke desto mindre är det som Modera-
terna tycker principiellt oerhört betänkligt.
Jag tycker att det är hedervärt att Moderaterna
menar att man ska vara mycket försiktig med in-
skränkningar i tryck- och yttrandefriheten. Där har vi
inga delade meningar. Men när det sedan gäller det
som Per-Samuel Nisser går in på, nämligen det som
handlar om grupp och individ, är det viktigt att vi
läser vad Moderaterna skriver och tänker lite grann på
vad de säger. Jag ska citera ur Moderaternas reserva-
tion.
"I stället för att rikta in sig på skydd av olika
grupper i yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och tryck-
frihetsförordningen (TF) anser vi att en lämpligare
lösning skulle vara att ta sikte på brott som begås mot
enskilda individer."
Med denna logik är generaliserande och kränkan-
de omdömen mot en grupp någonting som går an om
inte en enskild individ pekas ut. Med denna logik är
alltså hets mot folkgrupp egentligen något tillåtligt,
medan man däremot tar avstånd från övergrepp på
enskilda personer. Men rasism och homofobi är fak-
tiskt inte personliga frågor, utan de ligger just i gene-
raliseringar. Man demoniserar grupper som man
upplever som annorlunda och som man för att fram-
häva sig själv i ett eller annat avseende vill framhäva
som mindervärdiga och förser dem med kollektiva
egenskaper som gruppen har. Man demoniserar själva
gruppen, och man påklistrar så att säga varje individ
gruppens förmenta egenskaper. Jag ska exemplifiera
detta.
Bögen L överfalles inte i Humlegården och miss-
handlas därför att han är L utan därför att han är bög
och därmed anses tillhöra en grupp som ska trampas
ned. Även om brottet riktar sig mot en enskild är
själva grunden för detta brott just att man har fördo-
mar mot en grupp och demoniserar deras s.k. annor-
lundahet eller att de avviker från det som man anser
vara moraliskt riktigt.
I sin iver att alltid framhäva individualism har
Moderaterna inte förstått grunden för sådana företeel-
ser som rasism och homofobi. Det räcker sålunda inte
med individuell lagstiftning, dvs. lag mot individuella
brott. Dessa individuella brott har sin grund just i
dessa kollektivistiska omdömen och utstämplingar av
grupper med speciella egenskaper. Därför är det nöd-
vändigt att samhället markerar mot dessa kollektiva
utstämplingar av människor som är annorlunda. Där-
för är lagen om hets mot folkgrupper viktig. Det får
göras med den försiktigheten att det gäller just de
grupper som är historiskt utsatta.
Fru talman! Jag har redan varit inne på frågan om
religionsfriheten. Där vill jag lägga till några saker.
Vi har likhet inför lagen. Vi har inte särskilda rum
eller särskilda talarstolar där andra regler gäller. Vi
har inga, gentemot de demokratiska fri- och rättighe-
terna, särskilda frälsen som har sina speciella rättig-
heter. Likheten inför lagen gäller lika för alla. Detta
måste vara utgångspunkten. Det är förbjudet att hetsa
mot folkgrupp, dvs. att kränka dem, att mana till
förföljelse och att hota. Ett yttrande kan vara hetsande
och det kan inte vara hetsande. I en diskussion kan
man anföra citat och hänvisa till religiösa urkunder.
Man kan även predika urkunderna, men göra det på
ett sätt som inte är hetsande. Men man kan också göra
det hetsande. Hetsen är situationsberoende.
Ett citat ur t.ex. Mein Kampf framsagt på ett semi-
narium kan vara en sak. Samma citat använt i ett
agitatoriskt syfte för att nedvärdera en folkgrupp är en
annan sak. Detta gäller också religiösa urkunder. Det
kan inte finnas lagar som gäller olika för olika. Det är
vår utgångspunkt. Vi är glada över att utskottet mar-
kerar detta.
Fru talman! Även om jag bara uppehållit mig vid
den här punkten vill jag härmed yrka bifall till försla-
get i konstitutionsutskottets betänkande i dess helhet.