Fru talman! Ibland har vi lagstiftningsärenden och
utskottsbetänkanden med förslag som i grunden kan
anses självklara och lätta att fatta enhälliga beslut om,
eftersom det handlar om människors lika värde och
rättigheter. Men, fru talman, efter denna helgs bom-
bardemang av hetsiga och hotande telefonsamtal och
e-posthälsningar från enskilda människor runtom i
Sverige är jag mycket orolig och känner mig obehag-
lig till mods, eftersom man i Guds namn angriper mig
för att få mig att ta beslut i strid med min kristna tro
och den kyrka som jag är medlem i.
Fru talman! Jag har efter denna helg blivit mycket
medveten om hur viktigt det är att inte religionen
missbrukas så att homohatare får inspiration till ännu
mer av hot och våld mot homosexuella. Det är också
uppenbart att detta lagförslag är ett viktigt förslag för
att förhindra intoleransens banerförare som med stöd
av bibeltexter hetsar mot homosexuella.
Jag känner mig illa till mods, fru talman. Och om
jag hör hotande röster i min hemtelefon, om jag får
hotande skrifter vars innehåll det inte passar sig att
återge här i kammaren - en dag då vi ska ta beslut om
ett tillägg i vår grundlag som innebär att vi kriminali-
serar hetsen mot homosexuella - då, fru talman, ska
vi ha i åtanke de människor som direkt hotas till livet,
misshandlas och jagas på grund av sin kärlek.
Jag är säker på att vi tar ett mycket riktigt beslut.
Jag känner mig dessutom trygg i min övertygelse att
ta detta beslut som medlem i Svenska kyrkan. Men,
fru talman, jag är besviken över att vi inte kunde gå
fram med ett enigt förslag som skulle ha bekräftat att
det som i dag står i tryckfrihetsförordningen 7 kap.