Fru talman! Hets mot folkgrupp är ingen nyhet i
tryckfrihetsförordningen och brottsbalken. Det har
funnits där i årtionden. Det är väl känt vad riksdagen
menade med att lagstifta, och det är lika väl känt hur
bestämmelserna tillämpats. Kriminaliseringen ska
skydda samhället mot det slags sönderslitande och
våldsframkallande hatpropaganda som bäst exempli-
fieras med nazistiska och andra grovt antisemitiska
angrepp på judar som folk och judendom som religi-
on. Likartad hatpropaganda mot homosexuella som
grupp förekommer särskilt från nazistiskt håll, och
det är orsaken till den nu aktuella lagändringen.
Det är alltså hets det handlar om. Däremot är la-
gens bestämmelser om hets mot folkgrupp inte ett
åsiktsförbud och inte en inskränkning i yttrandefri-
heten som gör det svårt eller riskabelt att i diskussion
eller förkunnelse uttrycka sig negativt eller starkt
kritiskt om sådant som länder med viss befolkning,
religiösa läror etc.
Att lagen fungerar på det sättet finns det lång erfa-
renhet av. Det sker inga lättvindiga åtal för hets mot
folkgrupp. Tröskeln för åtal och dom ligger högt. En
del grova rashetsare är dömda, men lagen är inte en
inskränkning av samhällsdebattens eller den religiösa
diskussionens och förkunnelsens frihet.
De som agiterar mot den nu aktuella lagändringen
verkar förutsätta att de här bestämmelserna skulle
ändra karaktär på ett mycket långtgående sätt när
grupper med viss sexuell läggning tas med i lagtex-
ten. Något sådant har regeringen inte föreslagit, och
något sådant har heller inte KU gått med på.
Att regeringens förslag skulle ge utrymme för att
börja åtala för hets mot folkgrupp med påtagligt sänkt
tröskel för vad som räknas som hets är en föreställ-
ning som uppstått utanför riksdagen och som verkar
odlas flitigt på sina håll. Men lagförslaget sänker inte
tröskeln för åtal. Vad det innebär är att sådant hetsan-
de som förut var straffbart ifall det riktades mot judar
eller afrikaner nu kan bli straffbart även om det med
samma grovhet riktas mot en grupp med viss sexuell
läggning.
Missförstånd om sådant, fru talman, uppstår lät-
tast där viljan att missförstå är stark.
Lagen kommer t.ex. inte att hindra kritik mot sex-
uella beteenden. Den som vill skarpt kritisera vad
som enligt någons uppfattning är dålig sexualmoral
och oansvarig livsstil kan göra det som förut, oavsett
om det gäller heterosexuella eller homosexuella bete-
enden. Att i religiös förkunnelse hävda att vissa sexu-
ella handlingar är omoraliska eller otillåtna och att
uppmana dem som lyssnar eller läser att i sina liv
följa en sådan tolkning av en religions skrifter är ett
annat exempel på vad som tryggt kan göras. Den som
skulle vilja säga eller skriva detta kan ju utan svårig-
het göra det utan att förfalla till en hetsande agitation
jämförbar med nynazistisk hatpropaganda riktad mot
hela grupper med viss läggning.
Att det ändå förekommer så missvisande påståen-
den om lagändringens innebörd har - förutom viljan
att misstänkliggöra - att göra med frågan om allt som
var förkunnelse i predikans form skulle kunna un-
dantas från straffbarhet. Där bör man observera att
lagen när det gäller t.ex. antisemitisk rashets inte gör
skillnad på om denna sker på ett torgmöte eller i en
gudstjänstlokal. Förklaringen är densamma som för
den nu aktuella lagändringen. Det som sägs i guds-
tjänstlokaler tillhörande olika religioner är näst intill
aldrig något som kan beröras av bestämmelser om
hets mot folkgrupp. Men det extrema kan förekomma
även inom ett religiöst samfund - eller inom något
som uppträder i förklädnad av ett religiöst samfund.
Religionsfriheten i Sverige hotas inte av att hets
mot folkgrupp kan avse även hets mot grupp med
sexuell läggning. För att förkunna, kritisera eller - om
man vill det - moralisera behöver man ju inte hetsa.
Religionsfriheten i Sverige är grundlagsskyddad,
och den religiösa förkunnelsen skyddas av att Sverige
har världens starkaste grundlagsskydd för tryck- och
yttrandefriheten. De fantasier som förekommer om att
åklagare och tingsrätter skulle börja missbruka lagen
för att förvandla brottet hets mot folkgrupp till ett
åsiktsförbud riktat mot kyrkliga riktningar bortser
från att en sådan förvandling av lagens innehåll skulle
stå i strid med något av det mest grundläggande i hela
den svenska rättsordningen, nämligen synen på den
fria diskussionens värde.
Fru talman! I samband med diskussionerna röran-
de regeringens proposition om brottet hets mot folk-
grupp diskuteras också ordet ras. Rasbegreppet för-
knippas med rasism och tanken att det finns männi-
skor av olika raser.
Detta ord bör enligt min och Folkpartiets mening
tas bort ur all lagstiftning. Denna uppfattning delas av
riksdagen som har uttalat att det inte finns någon
vetenskaplig grund för att dela in människor i olika
raser.
Fru talman! Jag delar utskottets majoritets upp-
fattning vad gäller att brottet hets mot folkgrupp även
ska omfatta sexuell läggning. Jag vill dock yrka bifall
till reservation 1 som handlar om ordet ras.