Fru talman! Låt mig bara invända att jag aldrig
har krävt bifall till vår motion. Innebörden när man
vill ändra en motivtext är ju att om den bifalls så
avstyrks själva motionen. Därför har jag aldrig krävt
bifall i utskottet för motionen. Jag ville ha en annan
motivtext, och den var vi faktiskt ganska länge över-
ens om. Så sade Vänsterpartiet nej, och då bara vek
sig Socialdemokraterna, Centern och Folkpartiet och
följde Vänsterpartiet. Det är ju en ganska intressant
infallsvinkel i sammanhanget.
Man ansträngde sig inte i det läget, för då kunde
man ha bordlagt frågan och gått in i en ny förhand-
ling. Men det gjorde man inte för att rädda just for-
merna för grundlagsändring. Det var man inte intres-
serad av. Då skulle man hetsa fram detta beslut.
Den fråga som jag ställde men som Barbro Hie-
tala Nordlund inte kom ihåg vid replikskiftet var:
Varför ska ett och samma uttalande bedömas olika
beroende på om det är fråga om en predikosituation
eller ett diskussionsforum? Det vill jag ha ett tydligt
svar på.