Fru talman! Moderaterna kommer att föreslå att vi
avvisar regeringens förslag i den del som gäller ut-
vidgning av begreppet hets mot folkgrupp.
Varje människa - varje individ - är för mig
okränkbar och har rätt att forma sitt liv och sina möj-
ligheter efter sina egenskaper och drömmar. Varje
människa har också rätt att uttrycka sina åsikter och
föra ut sitt budskap så länge det inte uppenbart krän-
ker en annan individ. Det, fru talman, är grunden i
min och moderaternas syn på varje individs unika liv
och unika rätt till sitt liv.
Olika människor kan ha olika förutsättningar, oli-
ka åsikter och olika läggningar. Men det är just den
mångfalden, och det är just det att alla människor har
möjlighet att forma sitt liv, som ger ett dynamiskt och
framåtsyftande samhälle. Det är den mångfald och
den öppenhet vi alla vill se.
Varje individ har naturligtvis samtidigt ett ansvar
för sina medmänniskor. Man har ett ansvar för att
ställa upp och acceptera att andra inte tycker precis
som man själv gör i alla frågor. Det är det som är
priset för ett öppet samhälle och en yttrandefrihet
värd namnet.
Dagens debatt kommer säkert mycket att handla
om frågan om hets mot homosexuella som folkgrupp,
eller som det nu står: hets med anspelning på sexuell
läggning. Det finns några andra frågor i betänkandet
som jag först kort tänkte ta upp.
Betänkandet grundar sig på en proposition som
bygger på en utredning från en kommitté som jag
själv ingick i. Kommitténs majoritet föreslog att man
skulle införa brottsrubriken grovt förargelseväckande
beteende - detta för att få fler nivåer när det gäller
brottsrubriceringen hets mot folkgrupp.
Jag reserverade mig mot detta i utredningen. Or-
saken var att brottet grovt förargelseväckande beteen-
de skulle förknippas med brott mot mänskligheten.
Jag konstaterade att brott mot mänskligheten av
många förknippas med olika symboler - kanske na-
zistiska eller rasistiska. Det kan vara röda fanor,
hammare och skära, olika länders flaggor och böcker
av alla de slag. Det skulle i så fall kunna bli straffbart
att demonstrera för många grupper och partier i Sve-
rige.
Man ska inte kriminalisera åsikter. Vårt parti -
Moderata samlingspartiet - har alltid kämpat för att
försvara åsikts- och yttrandefriheten i stället för att
förbjuda åsikter. Regeringen gick på den linjen, vilket
gläder mig.
Regeringen följde också en reservation som jag
hade i utredningen. Det gällde s.k. hotbrott och för-
täckt hot. Frågan var om det utöver brottet öppet hot,
som i dag är straffbart, även ska finnas ett brott som
benämns förtäckt hot. Det gäller ofta klandervärda
beteenden. Kriminella gäng, t.ex., ägnar sig åt indriv-
ning där olika former av hot förekommer. Det kan
som jag ser det inte lösas med den nya otydliga
brottsrubriken förtäckt hot. Det är viktigt att en lag-
stiftning kan nå det syfte man har. Jag konstaterar att
förslaget till riksdagen följer den linje jag själv drev i
utredningen.
Så går jag till frågan om hets mot folkgrupp och
om att även i vår grundlag införa hets mot homosexu-
ella som folkgrupp. Man skriver om hets med anspel-
ning på sexuell läggning. Detta har skapat mycket
debatt den senaste tiden. Jag har fått många samtal
och mejl, och det har säkert ni också fått.
Frågan är svår och mycket komplex. Jag har en
ödmjuk inställning till den. Vilka effekter får en änd-
ring i lagstiftningen? Kommer den enskilda homo-
sexuella att kunna få ett bättre skydd? Vi har från den
moderata sidan valt att avvisa regeringsförslaget. Jag
vill kortfattat försöka förklara grunderna för vårt
ställningstagande.
Man måste skilja mellan åsikt och handling. En
handling är något som är riktat mot en person - miss-
handel, hot eller förtal. Det är brottsligt, och så ska
det vara. Men nu gäller det åsikter. Den nu föreslagna
lagändringen är en inskränkning av yttrandefriheten.
Det är nog alla överens om. En effekt av det är de
mejl vi har fått den senaste tiden om att det också
innebär en inskränkning i religionsfriheten.
Yttrandefriheten är en grundpelare i vår demokra-
ti. Naturligtvis är hets med anspelning på en persons
sexuella läggning helt oacceptabelt. Vi tar helt av-
stånd från sådant agerande.
Vårt ställningstagande innebär inte något av-
ståndstagande från homosexuella eller ifrågasättande
av att homosexuella utsätts för olika typer av hot.
Vårt ställningstagande grundar sig på att värna den
grundlagsskyddade yttrandefriheten. Detta fria me-
ningsutbyte innebär inte bara att jag ska få möjlighet
att framföra mina åsikter utan också att åsikter som
jag kanske tycker är moraliskt förkastliga ska ges
utrymme. Det kan vara svårt för många, men det är
det som är kärnan i vår demokrati och i vårt öppna
samhälle.
Yttrandefriheten ligger inte bara Moderata sam-
lingspartiet varmt om hjärtat. Den har också varit en
viktig förutsättning för homosexuella och deras frigö-
relse. Yttrandefriheten har alltid varit ett skydd för
minoriteter, och detta skydd blir urgröpt för varje
inskränkning samhället gör genom lagstiftning.
Det andra argumentet grundar sig på att jag ställde
mig frågan om denna förändring av hetslagen skulle
ge ett bättre skydd för homosexuella och om den
skulle ha någon positiv effekt på våld och förtal eller
förolämpningsbrottslighet mot de homosexuella. Om
så vore fallet kan man förstå viljan att införa denna
ändring i grundlagen.
Men ingenting i utredningen och ingenting från
remissinstanserna visar tydligt att så blir fallet. Rege-
ringsformen säger att inskränkningar i grundlag - det
gäller yttrandefriheten - tillåts endast om de förmo-
das ha någon faktisk betydelse för syften man anger
som skäl till inskränkningen. Det enda argument jag
kan se är att det står att det långt ifrån kan uteslutas
att det får effekter. Det finns i juridisk mening knap-
past något styrkt samband mellan den förslagna be-
gränsningen i grundlagen och de företeelser man vill
förhindra.
Vi anser att de brott som homosexuella utsätts för
är helt oacceptabla, men det finns i dag skydd för
individen som kan skärpas. Det gäller straff och mer
effektiva insatser. Jag tänker bl.a. på förtalsparagraf,
uppvigling och förargelseväckande beteende.
I det material som finns kring detta ärende fram-
kommer inte något som tyder på att skyddet för de
homosexuella skulle stärkas med denna lagstiftning.
Man kan därför ifrågasätta effektiviteten i grund-
lagsändringen.
Det tredje argumentet är kopplat till resonemanget
om individ och grupp. Vad är en grupp, och vad är en
folkgrupp? Om man indelar alla i grupper säger man
att varje grupp är en homogen grupp, där alla passar
in. Vi tycker att det är felaktigt att indela människor i
grupper i detta sammanhang. Grundlagen borde ut-
formas så att den skyddar alla medborgare - alla
individer - oavsett varför de blir hotade eller kränkta.
Om man i lagstiftningen indelar alla i grupper
måste man från tid till annan, med tanke på att de
politiska strömningarna och skeendena växlar, föra in
nya grupper som ska skyddas. Jag ställer mig frågan
varför inte handikappade får skydd i hetslagen. Var-
för får inte äldre skydd i hetslagen? Varför får inte
adopterade barn skydd i hetslagen? Här kan man föra
in många grupper.
Det kan inte vara så att det är antalet som avgör.
Det måste vara den enskilde som ska skyddas. Det är
den enskilde som kränks, oavsett om han eller hon
tillhör en grupp. Man bör, tycker vi, göra en översyn
av hela lagstiftningen om hets mot folkgrupp.
Fru talman! Detta betänkande är på många sätt ett
viktigt betänkande. Frågorna är inte helt enkla, men
det är vår uppgift som lagstiftare att tydligt ta ställ-
ning till varför det ska komma ny lagstiftning, fram-
för allt om det gäller grundläggande fri och rättigheter
i vår grundlag. Jag anser att det förslag som nu är
framtaget för riksdagen inte håller måttet och delvis
är slarvigt underbyggt.
Fru talman! Moderata samlingspartiet bildades för
att uttrycka och bemöta åsikter, inte för att förbjuda
dem. Det arbetet tänker vi fortsätta med.
Jag vill avsluta med att för Moderata samlings-
partiet yrka bifall till reservation nr 2.