Fru talman! Det är helt uppenbart att om utskottet
hade gett sig tid att gå upp ur skyttegravarna så hade
det gått att hitta varandra. Den sista repliken är ing-
enting som jag har något att invända mot. Men det
gör inte majoriteten. Man har fortfarande möjlighet
att säga: Vi tar en runda! Det behöver inte ta mycket
mer än en dag, och sedan återkommer vi till kamma-
ren. Vi prövar de här formuleringarna! Nog ska vi väl
kunna vara tydliga.
Detta är ju inte en fråga som man väljer att gå till
val på. Det gäller människors oro för sin religionsfri-
het. Detta är en fråga som man skiljs från i god tid
innan ett val, så att man klart kan stå tillsammans och
säga: Vi tolererar ingen hets mot någon någonstans,
men vi ger utrymme för kritisk syn och vi ger tole-
rans. Tolerans är att ge utrymme också för den åsikt
som man inte delar, för delade man den så behövdes
det ingen tolerans.
Jag vädjar till utskottets majoritet att fundera över
möjligheten att ompröva betänkandets text så att den
ger utrymme också för den syn som vi företräder.