Fru talman! Rasismens historia är fylld av fördo-
mar, missförstånd och framför allt missbruk av olika
vetenskaper till stöd för olika ideologiskt betingade
rasistiska uppfattningar. Fortfarande i dag är det långt
ifrån självklart att särskilja vissa fördomar och miss-
förstånd från medvetet rasistiska och ideologiska
uppfattningar. Det är ändå tydligt att rasismen är en
term som utgår just från rasistens perspektiv.
Rasbegreppet i fråga om människor har tidigare
använts och används tyvärr fortfarande i vissa inter-
nationella sammanhang som en avgränsning av vissa
gemensamma drag hos en viss grupp gentemot en
annan trots att den etablerade forskningen sedan
mycket länge övergivit begreppet.
Utskottets förslag är att de grupper som skyddas
av bestämmelsen hets mot folkgrupp även i fortsätt-
ningen bör beskrivas genom angivande av kategorier-
na folkgrupp eller annan sådan grupp av personer.
Samtidigt menar man att ordet ras inte bör utmönstras
ur den aktuella bestämmelsen. Här hänvisar man
också till att den tidigare Straffansvarighetskommit-
tén inte lämnat några sådana förslag. För fyra år se-
dan uttalade riksdagen, som Helena Bargholtz påpe-
kade, att det inte finns någon vetenskaplig grund för
att dela in människor i skilda raser och att det ur bio-
logisk synpunkt följaktligen inte heller finns grund
för att använda ordet ras om människor. Man har
också insett att användningen av ordet ras i författ-
ningstexter riskerar att underblåsa just fördomar.
En särskild utredare tillsattes 1999 för att se hur
termen skulle kunna lyftas ut eller ersättas. Utreda-
rens slutsats blev att det fanns starka skäl för ut-
mönstring eller utbyte av termen i lagstiftningen. Det
var också helt möjligt. Det fanns skäl att välja olika
sätt i olika författningar för att beskriva den krets av
personer som lagstiftningen avsåg att skydda. Skulle
man ändå välja att använda ordet skulle man göra det
genom uttryck som föreställning om ras eller anspel-
ning på ras.
Eftersom regeringen ansett frågan problematisk
ska den nu utredas ytterligare. Under tiden vill man
därför inte utmönstra termen eftersom man befarar att
det skulle kunna innebära ett icke avsett försämrat
skydd för någon grupp. Det handlar bl.a. om gär-
ningsmannens uppfattning och föreställning. Det här
är subtilt.
Huvudorsaken till både regeringens och utskotts-
majoritetens tvekan har att göra med att termen ras
används i de konventioner och andra internationella
dokument som Sverige är bundet av. Men eftersom
det finns olika tolkningsbakgrund för termen i olika
länder anser jag att det finns en större anledning för
just Sverige att i sin lagstiftning mönstra ut rasbe-
greppet eftersom det vetenskapligt definierat inte
finns olika människoraser och att termen i dag så
klart förknippas med rasism.
Fru talman! Redan 1963 fick jag av min lärare i
samhällskunskap reda på att det inte existerade några
människoraser likt dem som kunde kategoriseras i
djurvärlden och att man därför inte kunde använda
ordet ras. I dag använder man förresten ordet ekoty-
per som begrepp när det gäller djurvärlden. Jag har
levt med den föreställningen under alla år och trott att
termen var borta ur lagstiftningen tills jag hade an-
ledning att här i riksdagen läsa lagtexter.
År 1996 motionerade Miljöpartiet om en utmönst-
ring. Det har gått sex år sedan dess, med utredningar
och uttalanden, utan att något har hänt i frågan. Nu
ska den åter bli föremål för utredning. Jag tycker att
regeringen i stället snarast borde återkomma med ett
förslag till hur utmönstringen av termen ska gå till, så
att lagstiftningen kan beskriva de skyddsvärda grup-
perna på ett adekvat sätt.
Jag yrkar bifall till reservation 1. I övrigt, fru tal-
man, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkan-
det. Det bygger på en proposition som utformats i
samarbete med Miljöpartiet och Vänsterpartiet om att
hets mot homosexuella ska kriminaliseras i brottsbal-
ken och i tryckfrihetsförordningen, alltså yttrandefri-
hetsgrundlagens tillämpningsområden. Jag anser
också att s.k. transpersoner självklart inte är mindre
skyddsvärda än andra, men jag ser, liksom majorite-
ten i utskottet, en svårighet att gruppdefiniera dessa
på samma sätt.
Vad gäller hets mot homosexuella ska givetvis
ingen särskild situation, t.ex. en predikosituation, ge
fribiljett för att sprida hot, kränkningar eller missakt-
ning, dvs. hets. Lika lite är det tillåtet att utifrån reli-
giösa texter sprida hetspropaganda mot andra grup-
per, t.ex. muslimer, kristna, eller - som Helena Barg-
holtz nämnde - afrikaner, judar m.fl. Detta gäller
oavsett om uttalandena är normerande till sin karaktär
eller normgivande. Man har också klargjort att det
självklart inte är straffbart att citera religiösa urkun-
der eller uppmana att följa urkundernas inriktning.