Fru talman! Här är inget som viftas bort enkelt,
varken när det gäller rekryteringsmål eller när det
gäller tidsbegränsade anställningar.
Låt mig börja med rekryteringsmålen. Där har vi
verkligen bra på fötterna. I klassisk svensk demokra-
tisk tradition bygger vi på synpunkter från dem som är
berörda. Vi går ut och lyssnar på deras organisationer
och deras företrädare. Det har vi gjort i det här fallet,
och vi kan konstatera att den mycket väl sammansatta
Högskollärarutredningen och den grupp som under
mycket lång tid speciellt har ägnat sig åt den här frå-
gan och alltså har mycket lång erfarenhet, JÄST-
gruppen, menar att man nu måste fundera över att
tillgripa mer konkreta och kraftfulla metoder för att
uppnå jämställdhetsmålen. De målen är långt ifrån
förverkligade, Gunnar Goude. Jag har inte sett något
förslag från Miljöpartiet om hur man alternativt skall
kunna gå till väga för att uppnå de här målen.
Observera att det här sanktionsinstrumentet är
mycket konstruktivt, eftersom de medel som skall
hållas inne skall användas till åtgärder för att se till att
fler av det underrepresenterade könet kan fortsätta sin
karriär inom universitet och högskolor. Det är alltså
ett mycket nyanserat sanktionsinstrument som här
tillämpas.
Vad gäller frågan om tillsvidareanställningar och
rörlighet finns ett mycket utförligt resonemang i både
proposition och betänkande. Det kommer ju faktiskt
att finnas tidsbegränsade anställningar inom högsko-
lorna, även om målet och strävan skall vara att öka
antalet lärare med tillsvidareförordnande. Det är väl
ganska logiskt att man i det avseendet har samma mål,
tillämpar samma synsätt, inom högskole- och uni-
versitetsvärlden som inom arbetslivet i övrigt, med de
undantag som man av praktiska skäl måste ha.