Fru talman! Jag skulle vilja lägga till två saker.
Carl Tham menar att vi har haft en bra jämställdhets-
debatt och att bl.a. jag och Folkpartiet har varit dukti-
ga och lagt fram konstruktiva förslag. Då tycker jag
att det är märkligt att regeringen lägger fram det för-
slag man gör om forskarassistenter.
En lösning på de problem som har tagits upp av
Rune Rydén, Gunnar Goude och andra är att inte
begränsa tiden för forskarassistenttjänsterna på det
sätt som regeringen föreslår i propositionen. Folkpar-
tiet har fört fram detta som en lösning på problem
som kan uppstå när man först doktorerar och sedan
skaffar sig barn. Det gäller både män och kvinnor.
Man skall ha möjlighet att arbeta deltid.
Det viktigaste är inte att tiden begränsas, utan att
det finns en plan för hur lång tid det skall ta. Det är
viktigt att man följer den planen. Det kan sedan gälla
sex eller t.o.m. åtta år, dvs. den tid man har ansvar för
växande barn. Det skall gälla både män och kvinnor.
Ett annat bra jämställdhetsförslag som jag tycker
att regeringen skulle ha nappat på är att postdoktorala
stipendier även skall få tas ut i Sverige. Det är bra för
kvinnor och män med doktorsexamen som har ansvar
för växande barn. Det är gammal slentrian som gör att
de som får postdoktorala stipendier alltid skall ut i
världen och flaxa. Det är bra, men det kan faktiskt
även ge erfarenheter att vara i Sverige.
Vi har nödgats reservera oss på dessa två punkter.
Jag tycker att vi har bra och kloka förslag som det inte
hade varit så svårt att ta till sig i arbetet med att stärka
jämställdheten.