Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Högskolans ledning, lärare och organisa- tion

ANDREAS CARLGREN (c), 1997-10-22 (riksmöte 1997/98).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! I dag diskuterar vi ännu ett steg i le-

det att skapa ett decentraliserat kunskapssamhälle i

Sverige. Det betyder att vi måste se det framväxande

kunskapssamhället som en möjlighet att ge bra och

kvalificerad utbildning till hela folket i hela landet

under hela livet. Då är det också avgörande att bygga

upp en decentraliserad högskola. Detta kommer att

vara helt avgörande, vågar jag påstå, för Sveriges

ställning som kunskapsnation.

Om vi jämför oss med många andra europeiska

länder har vi kunnat se att man i dessa länder tidigt

bildade en rad nya universitet. Från att ha varit pro-

vinsiella högskolor eller institut lät man dessa utveck-

las med fasta forskningsresurser och möjligheter att

forskarutbilda. Man byggde upp goda forskningsmil-

jöer och en stark akademisk struktur decentraliserat.

Sverige höll länge på att komma på efterkälken

när det gällde högskolan, bl.a. därför att vi byggde ut

den för litet, men också därför att vi i Sverige inte

lyckades skapa de förutsättningar som man gjorde på

många andra håll i Europa. Det menar jag är en av de

viktiga anledningarna till att Sverige har riskerat att

komma på efterkälken i fråga om högre utbildning

och forskning. Vi höll länge på att inte släppa fram

den mångfald, att inte släppa fram den dynamik och

att inte släppa fram den konkurrens som det innebär

när man har avancerad forskning på många håll vid av

varandra oberoende institutioner inom högskolevärl-

den. Men äntligen är det på många sätt en förändring

på gång i Sverige, och det är på tiden att vi lämnar

den litet inskränkta och provinsiella syn som har fått

dominera utvecklingen när det gäller högskolor och

universitet alldeles för länge här i Sverige. Decentrali-

seringsvägen är, om man så vill, en Europaväg med

satsning på kvalitet, fördjupning och forskning vid

varje akademiskt lärosäte. Jag menar att det är ett

stort steg framåt också i dag att riksdagen om igen

kommer att fatta ett beslut som innebär att vi utveck-

lar den decentraliserade möjligheten inom högskole-

världen.

Jag vill också säga att det stämmer med de erfa-

renheter som man har kunnat se i USA där undersök-

ningar visar att de bästa utbildningsresultaten uppnås

vid högskolor med 7 000-8 000 studenter. Vi har

några exempel här i Sverige från ganska små högsko-

lor som av tradition anses som mycket framstående,

t.ex. Karolinska institutet, Kungliga tekniska högsko-

lan och Handelshögskolan i Stockholm. Det är väl på

tiden att vi också ger andra högskolor i Sverige de

förutsättningar som länge har funnits vid dessa hög-

skolor. Sverige som kunskapsnation skulle vinna på

det, och det framväxande kunskapssamhället kommer

att vinna på det och se annorlunda ut, eftersom det

innebär just en möjlighet att nå hela folket i hela lan-

det.

Centerpartiet har varit med om i stort sett varje

viktigt steg när det har gällt att utveckla de nya hög-

skolorna. Man vill ju så gärna ringakta den roll som

Centerpartiet har haft och beskriva den som en intres-

seinriktad och regionalt inriktad hållning. Jag tror att

det är ett fullständigt gammaldags sätt att se på detta,

men som tyvärr numera mest finns uttryckt i Modera-

ta samlingspartiets motioner, där man på många sätt

är försvarare av en gammaldags och mer intresseinrik-

tad hållning i den akademiska världen att skydda sig

från konkurrensen från de nya dynamiska lärosäten

som växer fram runt om i Sverige. Men konstigt nog

verkar det också många gånger på hållningarna som

att man där har stöd av det i kunskapssammanhang

kanske litet mera diffusa Miljöpartiet, som på många

sätt har samma hållning som Moderata samlingspar-

tiet i dessa frågor.

Vi har arbetat för att åstadkomma en kraftig ex-

pansion av högskoleutbildningen i vårt land. Vi har

lyckats genom en skickligt hanterad resultatpolitik.

Resultatet är en utbyggnad vid de nya högskolorna. Vi

har arbetat för att nya universitet skall inrättas och att

nya högskolor skall bildas. Det har i hög grad skett

med Centerpartiets medverkan. Vi har arbetat för

bättre kvalitet i utbildningen genom fler forskarutbil-

dade. Det har vi kunnat uppnå. Vi har också arbetat

för fasta forskningsresurser vid varje högskola, och vi

har kunnat uppnå det. Vartefter har vi fått stöd av

Socialdemokraterna för den linje som vi har drivit,

och vi har tyckt att det är bra.

Nu gäller det att se till att ge de nya högskolorna

ännu bättre möjligheter när det gäller att utveckla

forskarutbildningen. Det är en av de stora framstegen

med det beslut som riksdagen i dag är på väg att fatta.

Första steget i den utvecklingen var att inrätta rätten

för högskolor att utfärda magisterexamen. Ett ytterli-

gare steg som Centerpartiet medverkade till var

prövningen för att starta professorsprogram vid de

nya högskolorna. Och nu blir det möjligt med en ny

fakultetsorganisation där forskningspengar fördelas

till vetenskapsområden. Det blir också möjligt att

examinera i forskarutbildningen vid de nya högsko-

lorna, på det sätt som Centerpartiet länge förespråkat,

vilket - detta vill jag än en gång understryka - är i

linje med en inriktning som man redan på många håll

har valt i Europa.

Centerpartiet har också arbetat för att skapa ett

mer fast system för hur fördelningen av fasta forsk-

ningsresurser skall kunna utvecklas. Vi har föresprå-

kat en kvalificeringstrappa som innebär att i takt med

att man utvecklar den egna högskolans forskningsut-

bildning, i takt med att man utvecklar professorspro-

gram och i takt med att man utvecklar kvaliteten, skall

man också tilldelas ökade resurser.

Vi har, som en del av arbetet med budgeten,

kommit överens med regeringen om att den forsk-

ningspolitiska beredningen skall utarbeta kriterier för

en fortsatt ökad satsning på fasta forskningsresurser

till de nya högskolorna. När vi behandlade det här

betänkandet i utskottet var den frågan inte så långt

framme. Därför finns det från min sida en reservation,

som för vår del ligger som en beskrivning av de mål

som vi vill uppnå i och med den forskningspolitiska

beredningen, som vi hoppas så småningom är färdig

med sitt arbete.

En annan viktig fråga har varit att åstadkomma ett

starkare studentinflytande vid högskolorna. Vi ser det

som en viktig del av en hållning som innebär en tro på

elevernas roll vid en högskola och i ett framväxande

kunskapssamhälle. Därför ser vi det som en viktig och

stor framgång att det nu blir ett ökat studentinflytande

och ett utredningsarbete när det gäller fortsatta steg

för det inflytandet. Det ser vi som avgörande fram-

gångar också för det arbete som Centerpartiet har

drivit.

I utskottet har vi reserverat oss för pedagogisk

utbildning av lärare som en mycket viktig del av

kvalitetsarbetet i högskolan. Tillsammans med Folk-

partiet har vi reserverat oss när det gäller rekryte-

ringsmålen för könsfördelningen bland dem i högsko-

lan verksamma. Vi har där samma höga ambition som

regeringen, men vi vill inte gå fram med en lika mar-

kerad sanktionslinje som den som regeringen har valt.

Herr talman! För att spara kammarens tid nöjer jag

mig med att yrka bifall endast till reservation 10,

avseende mom. 28, men självfallet står jag bakom alla

reservationer som jag har undertecknat.

Debatten

Hämtad sida: 42

42 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

ANDREAS CARLGREN (c): Högskolans ledning, lärare och organisa- tion (1997-10-22) — PRESS0