Fru talman! De postdoktorala stipendierna är till-
komna för att främja forskning vid universitet utanför
Sverige. Det har inte skett slentrianmässigt, utan det
har funnits vägande skäl för det. Det är en väldigt
viktig del av en forskningskarriär.
Man kan naturligtvis alltid diskutera om man skall
inrätta en annan sorts tjänster av särskild käraktär för
verksamheten vid svenska högskolor. Man kan säga
att forskartjänsterna är en sorts postdoktorala stipen-
dier. De är inriktade på forskarkarriären.
Jag måste medge att jag tycker att Margitta Ed-
gren starkt överdriver de nackdelar som man har av
det nuvarande forskarassistentsystemet och av vad
som här föreslås. Det är också en ekonomisk fråga.
Det kan vi inte komma ifrån. Vi skulle gärna se fler
forskarassitenttjänster i framtiden och ännu större
resurser till högskolorna. Då skulle vi också kunna
utöka det antal år som man kan inneha en forskaras-
sistenttjänst. Det gäller både för män och kvinnor. Jag
vill påminna om att barn inte bara är en fråga för
kvinnorna, vilket Margitta Edgren väldigt noga brukar
understryka, utan också för männen.
Hur långt man kan gå är en kostnadsfråga. Det är
en fråga som man få se på successivt när man i en
framtid har möjlighet att tillföra än större resurser till
högskolorna.