Fru talman! Nu tror jag inte att det är de infor-
mella ministermötena som är ett stort problem. De
informella ministermötena handlar om att man en
gång per halvår träffas för att diskutera väsentliga
framtidsfrågor och diskutera hur man ska kunna ar-
beta vidare med dem, men man fattar inga formella
beslut. Det tror jag inte att Holger Gustafsson behö-
ver vara orolig för, jag tror tvärtom att det kan vara
väldigt bra och viktigt att ibland ha strategiska de-
batter utan att fatta några beslut.
När det sedan gäller fördelningen mellan det
mellanstatliga och det överstatliga, dvs. vad vi ska
göra gemensamt när premiärministrar eller andra
ministrar träffas och vad man ska fatta beslut om rent
överstatligt så handlar det återigen mycket om sak-
frågorna. När vi t.ex. diskuterar miljöfrågor handlar
det om direkt lagstiftning. Där ska vi fatta beslut så
öppet som det någonsin går, tycker jag. Jag hoppas att
även ministerråden ska kunna bli betydligt öppnare i
framtiden. Där ska vi fatta beslut om gemensamma
lagar som blir bindande för oss alla.
När det handlar om hur vi ska få fler jobb i Euro-
pa eller om hur barnomsorgen ska förbättras i Europa
så tror jag inte att vi ska ha gemensamma europeiska
lagar för alla våra länder. Där handlar det snarast om
att kunna ta och ge mellan länder, se var de bästa
exemplen finns, sätta upp gemensamma mål och
sedan försöka ge varje land i uppgift att uppnå de
gemensamma målen på det sätt som passar det landet
bäst.
Jag tror inte att det finns några givna enkla svar,
utan jag tror att man får låta sakfrågorna avgöra om
det är det överstatliga eller samarbetet länderna
emellan som ska styra processerna.