Fru talman! Det är de förespråkarna som vill ha
ett federalt Europa, vill göra om Europa till något
slags Europas förenta stater och helt vill göra om
dagens EU som också presenterar de stora föränd-
ringsförslagen. Det är därför naturligt att det är de
federativa förespråkarna, de som totalt vill göra om
Europasamarbetet i grunden, som har hållit de s.k.
stora Europatalen, medan i princip samtliga andra
länder, som tycker att det ändå handlar om att fort-
sätta att ha en balans mellan det nationella och det
europeiska, mellan det överstatliga och det mellan-
statliga, har valt att säga att vi vill fortsätta att arbeta
utifrån dagens system, vi vill inte göra om Europa-
samarbetet i grunden.
Jag kan förstå om Lars Ohly egentligen skulle
önska att jag höll de fantastiska federalistiska talen
för att han också skulle få mera att angripa. Men jag
tycker att det är fullständigt fel att säga att regeringen
inte har varit tydlig med att vi faktiskt inte vill se den
stora förändringen av Europasamarbetet. Vi tycker att
det handlar om att hitta balansen mellan Europa och
länderna, mellan det överstatliga och det mellanstatli-
ga.
Jag blir inte mycket klokare på Lars Ohlys svar,
att varje folk ska få avgöra vilka relationer de ska ha
med EU. Men på vilket sätt skulle det hjälpa Sverige
att vi står utanför om nästan 30 länder sitter innanför
EU och diskuterar miljöfrågorna, jobben, diskuterar
hur de ska kunna bidra till fredsarbetet och Sverige
ensamt sitter utanför? Hur bidrar det till miljön, fre-
den och jobben i Europa eller Sverige?