Fru talman! Europatanken föddes i en innerlig
längtan efter fred på en av krigets fasor förödd konti-
nent. Receptet för freden blev att skapa stabilitet
genom dialog och ett på lag grundat samarbete med
starka institutioner.
Receptet har varit framgångsrikt, och den europe-
iska familjen är nu på väg att enas. I dag manifesterar
vi vårt stöd för den europeiska familjen. Det är en
familj som Sverige har tillhört, med eller mot sin
vilja, de senaste tusen åren. Framför allt är detta en
gemenskap av värden och idéer.
Fru talman! Därför blir man beklämd när företrä-
dare för två av riksdagens partier konsekvent förnekar
och smutskastar denna gemenskap. Vi ser i dag en
växande vänsterpopulistisk rörelse i Sverige, och för
den delen även i andra länder. Den har minst sagt
grumliga ideal. Genom att ta avstånd från såväl glo-
balt som europeiskt samarbete förespråkar man i
praktiken en världsfrånvänd isolationism. Man före-
språkar till synes enkla lösningar: nej till EU, nej till
frihandel. Man accepterar inte att Sverige tar sitt
ansvar för Europas gemensamma ansträngningar att
bygga fred och välstånd för sina medborgare.
De enkla lösningarna är falska. Sanningen är den
att vi måste engagera oss i ett samarbete på de arenor
som för tillfället erbjuds, även om de inte är helt
perfekta. I dag är EU den utan jämförelse bästa möj-
ligheten för Sverige att lösa gränsöverskridande pro-
blem som exempelvis miljöförstöring och internatio-
nell brottslighet.
Fru talman! EU har med tiden getts allt större
uppgifter, i takt med internationaliseringen av politik
och ekonomi. Med ett ökat ansvar på alltfler politi-
kområden måste också unionens funktionssätt löpan-
de reformeras. En reformering krävs för att öka det
folkliga förtroendet för unionen och för ökad effekti-
vitet i beslutsfattandet. När EU nu utvidgas till att
omfatta uppemot 27 medlemsländer blir behovet av
reformer uppenbart.
Reformerna måste bli genomgripande för att ska-
pa en ny och bättre union. Det behövs någon form av
konstitution för Europa. Den s.k. gemenskapsmeto-
den, som innebär en på lag grundad demokratisk
samarbetsform, måste förbli central för EU.
Fru talman! Vi kristdemokrater känner en viss oro
inför hur dagens EU-samarbete fungerar, ett samar-
bete som har vidgats till att omfatta alltfler nya och
känsliga politiska områden, t.ex. sysselsättningspoli-
tik och säkerhets- och försvarspolitik. Det problem vi
ser är att alltmer av EU:s dagordning sköts med
mindre tyngd på de sedvanliga institutionerna. I stäl-
let är det regeringarna som på toppmöten tar beslut
som inte alltid är väl förberedda. Detta innebär en risk
för demokratin och kontrollen av EU:s makt.
Principen för EU:s arbete är ju en maktfördelning
mellan Europaparlamentet, kommissionen och mi-
nisterrådet som ska garantera insyn och ett demokra-
tiskt inflytande från folkets valda representanter. Vi
anser att den kunskap som kommissionen och parla-
mentet besitter bättre måste tas till vara, men tyvärr
märks en tydlig vilja från vissa håll att centralisera
alltmer makt till ministerrådets slutna överläggningar.
Fru talman! Är det så att dagens nationella ledare
har förlorat engagemanget för Europatanken och i
stället väljer ett fokus på sig själva? Europatanken
innebär ju att sätta vår gemensamma framtid över
egennyttan och det egna maktbegäret. Förlorar vi
detta engagemang kommer vi att förlora mycket.
EU behöver en form av konstitution. En sådan kan
se ut på många olika sätt, men den måste bli enklare
och mer lättförståelig än dagens snårskog av regel-
verk. Om människor lättare kan förstå hur unionen
fungerar och vilka uppgifter den har kommer förtro-
endet för EU hos oss medborgare också att öka.
En konstitution bör innehålla målen för EU:s
verksamhet - fred och säkerhet, den inre marknaden
m.m. Även nya mål måste skrivas in, inte minst att
unionen ska främja en långsiktigt hållbar utveckling
ekonomiskt och miljömässigt. Vidare bör en sådan
konstitution också innehålla beslutsregler, att man för
effektivitetens skull bör kräva att fler beslut ska fattas
med kvalificerad majoritet. Enhällighet innebär en
alltför stor risk för skadliga blockeringar, speciellt nu
när medlemsantalet stiger uppåt 27. Ett exempel där
majoritetsbeslut behövs är miljöstyrande avgifter på
koldioxid.
Fru talman! Dagens svårförståeliga system med
flera olika beslutsmodeller - medbestämmandeförfa-
rande, samtyckesförfarande och samarbetsförfarande
- måste ändras till en enkel och tydlig beslutsgång.
En konstitution bör även innehålla en bestämmel-
se om hur förändringar och tillägg i konstitutionen
kan göras på ett regelmässigt sätt. De senaste årens
kalabalik under regeringskonferensernas nattmang-
lingar måste undvikas.
Konstitutionen bör också tydliggöra var gränserna
för EU:s kompetens går. Kanske kan det göras med
någon form av principdeklaration över olika kategori-
er av beslut som EU bör ges ansvar för. De ska vara
av karaktären nationsgränsöverskridande beslut och
politikområden.
Det finns en inneboende tendens i EU-samarbetet
att successivt absorbera mer och mer beslutsmakt,
vilket måste motverkas. Subsidiaritetsprincipen, att
fatta beslut på den för medborgarna bästa nivån,
måste vara en ledstjärna för EU:s arbete i förhållande
till nationerna. För att den verkligen ska komma till
användning borde subsidiaritetsprincipens tillämp-
ning preciseras bättre. Dessutom behövs en pröv-
ningsmekanism för att följa upp att subsidiaritetsprin-
cipen efterlevs.
EU behöver avgränsa och fokusera sitt arbete och
sitt ansvar. Unionen ska göra rätt saker bättre.
Fru talman! En konstitution är inte detsamma som
att göra EU till en stat eller en federation. EU bör
förbli unikt som en hybrid av mellanstatliga och över-
statliga beslutsformer. Även fortsättningsvis bör det
vara medlemsstaterna själva som ger beslutsmakt åt
unionen. Naturligtvis måste de små staternas ställning
värnas särskilt.
Fru talman! En konstitutionalisering handlar till
sist om att göra unionen mer lättbegriplig, att stärka
demokratin, att göra unionen mer handlingskraftig
där så behövs. Bara om EU kan lösa våra gemen-
samma problem kommer medborgarna att godkänna
dess värde.
Fru talman! Med detta ber jag att få yrka bifall till
utskottets förslag till beslut i betänkandet.