Fru talman! Jag vill understryka det som flera har
sagt och som jag har sagt tidigare. Det handlar om
betydelsen av den folkliga förankringen och delaktig-
heten och att EU-frågorna mycket mer blir varje
människas ansvar och delaktighet. Detta ska man
känna.
Jag har också frågor som handlar om utvidgning-
en. Jag hoppas att det ska kunna bli en tidtabell för
utvidgningen i Göteborg. Jag tycker att det är lite
bekymmersamt att Tyskland och Österrike har krävt
de långa övergångstiderna när det gäller människors
rörlighet. På något sätt måste människor i ansökar-
länderna känna det lite grann som ett slag i ansiktet.
De kanske tänker: Vi blir inte delaktiga, vi får inte
vara med och vi kan inte åka till väst och söka jobb.
Jag tror i och för sig inte att så många vill göra det,
men det är ju ett hinder att man har en stoppregel.
Ser Anna Lindh några sorters möjligheter för att
denna inställning kommer att mjukas upp i den fram-
tida processen? Jag vet hur det ser ut nu, men kan det
möjligen bli någon ändring?
Det finns ett ansökarland som är lite speciellt. Det
handlar om Turkiet och dess brist på mänskliga rät-
tigheter. Om det blir en tidtabell - hur kommer den i
så fall att se ut för Turkiets räkning? Det är oerhört
viktigt att man inte på något sätt gör avkall på de krav
som finns på mänskliga rättigheter i Turkiet, samti-
digt som man bejakar Turkiets ansökan om komman-
de medlemskap. Det får inte ske på bekostnad av
mänskliga rättigheter.