Fru talman! För att det inte ska bli någon missuppfattning vill jag börja med att säga att det i grunden är väldigt positivt att samtliga partier står bakom ett permanentande av trängselskatten i Stockholm. Det är viktigt att slå fast.
Det vi diskuterar nu är att vi är några partier som tycker att man skulle kunna förbättra det liggande förslaget något. Då blir det så att vi diskuterar de enskildheter som finns.
Det är också viktigt hur man uttrycker sig. Centern har i andra sammanhang sagt att det som står i budgeten om att satsa mer på vägar än på till exempel järnvägar ska vi inte ta så hårt på, för man ska satsa på järnvägar också. Men väljer man att uttryckligen skriva att man ska satsa mer av de pengar som kommer in från trängselskatterna på vägar måste det betyda något.
Nu försöker Jörgen Johansson slingra sig och säga att det inte har någon betydelse, för det kommer ju att komma kollektivtrafiken till godo. Varför kan man då inte fullfölja det som stod på valsedeln och satsa på både vägar och kollektivtrafik? Är det kommunicerande kärl slipper vi ju i så fall den problematiken. Jag vill markera att jag gärna skulle vilja att alla pengarna gick till kollektivtrafik, men jag tycker att man ska följa folkomröstningsresultatet, och där står båda sakerna.
Jag har heller inte fått svar på om det är rimligt att vi inför en ordning som fördyrar för människor som måste resa med särskild kollektivtrafik, till exempel färdtjänst, jämfört med dem som kan resa med allmän kollektivtrafik. Är Centern berett att driva frågan och försöka hitta ett system som gör att man faktiskt kompenserar dem som inte har alternativet allmänna kollektivmedel utan måste resa med färdtjänst? Kan de på något vis kompenseras för den fördyring som Stockholms stad och Stockholms läns landsting lyfte fram i sitt remissvar?