Fru talman! Det har varit en intressant debatt hitintills. Jag avviker från de tidigare talarna genom att jag är bosatt i den här regionen sedan 28 år tillbaka. Jag har dock i hela 33 år bott utanför regionen och har erfarenhet även därifrån.
Innan jag går in på mitt huvudanförande skulle jag vilja börja med att rikta mig till några av de tidigare debattörerna.
Så utomordentligt bra som den här skatten är i Stockholm skulle jag vilja säga till Birgitta Eriksson att för den händelse Göran Johansson i Göteborg inte har lyssnat på debatten tycker jag att du ska ringa till honom omedelbart och tala om alla de fantastiska fördelar som skatten innebär. Han har telefonnummer 031-61 10 00. Han kommer att bli jätteglad för de här upplysningarna.
Peter Pedersen kan ringa till kommunalrådet Robert Mörk på 0586-481 00. Det är också fantastiskt bra att göra någonting åt koncentrationen i Degerfors som kan inträffa när det är fotboll eller något sådant. Ni kan säkert ta idén från Stockholm och införa den.
Helena Leander inte minst bör ringa till Gunnar Hedberg, kommunstyrelsens ordförande i Uppsala, och tala om vilka fantastiska förtjänster det här har. Ni kan stänga den nya vägen utanför Uppsala som har byggts till hundra procent med statsmedel så kommer du att uppleva hur många fler människor som kommer att åka kollektivt i Uppsala, för det var det du sade. Han har telefonnummer 018-727 00 00.
Fru talman! Det är en allvarlig fråga som vi diskuterar nu, och jag ska ställa frågan så här: Hur ska vi få en fungerande trafik i Stockholmsregionen? Det är den viktiga frågan. Den kan man inte slarva ifrån sig på något sätt.
Som jag ser det är införandet av den trängselskatt som vi nu står inför en del i en stor trafiklösning. Vi har haft andra trafiklösningar. Jag vet att det finns en del i denna kammare som inte gillar att jag tar upp Dennisöverenskommelsen. Jag kommer säkert att få kritik för det. Men det var en sammanhållen trafiklösning som tog slut ungefär 1994 därför att de politiska partierna Folkpartiet, Socialdemokraterna och Moderaterna inte kunde hålla samman kring den. Det blev ingenting.
Sedan har vi haft tolv år, fru talman, där absolut ingenting har hänt. Små delar av Dennisöverenskommelsen har genomförts, Södra länken och Årstabron. Jag glömde den förut. Norrut har det inte hänt någonting annat än att köerna har blivit mycket längre. Den här staden har ökat med ungefär 100 000 invånare, i regionen med nästan 200 000 på de tolv åren.
Alla vet att jag inte har varit någon förespråkare isolerat för den form av trängselskatter som nu införs. Däremot har Folkpartiet och jag alltid stått för vägavgifter i den andra formen. Man kan se detta som en del i ett stort paket, och jag ser det ungefär som Jörgen Johansson sade tidigare, att man måste göra många olika saker. Man måste se till att hela systemet fungerar, med vägar och med järnvägar.
Under de tolv år som vi senast har upplevt är det klart att vi har fått otroligt lite trafikinvesteringar, framför allt till järnvägen. I den här regionen, om man tar med hela länet, bor ungefär 20 procent av Sveriges befolkning. Det är ganska mycket. Om man år efter år bara får 5-8 procent av trafikinvesteringarna får det förödande konsekvenser på lång sikt.
Stockholm är också väldigt speciellt. Öster om Slussen går nästa bro i S:t Petersburg. Går man västerut förbi Essingeleden får man åka till Strängnäs för att hitta nästa bro över Mälaren. Det gör att man måste få förståelse för dem i Stockholm, och dem tillhör jag, som säger: Vi kan inte bara göra en sak. Vi kan inte bara ha den här Perssonpengen, som jag brukar säga - den som Miljöpartiet drev igenom för att Göran Persson skulle få sitta kvar 2002 - vi måste göra många olika saker.
Vi måste satsa på järnvägstrafiken, fler spår än vi fick 1875. Vi måste bygga Citybanan, och vi måste göra den finansierad, inte ett sådant avtal som ingicks tidigare, där det var ett underskott på 6-8 miljarder. Det kan inte stockholmarna ta själva. Jag håller helt med Peter Pedersen där, i en interpellationsdebatt som vi hade.
Det måste vara samma villkor när det gäller spårinvesteringar i Stockholm som det är i hela övriga länet. Vi kan inte klara detta ensamma i regionen. Jag kan inte gå till val, ingen här kan gå till val och säga att vi tar pengarna från landstinget och de sjuka i det här länet. Det går inte. Då blir man inte omvald. Det kan ingen göra. Därför måste ett villkor vara att det ska vara samma villkor för trafikinvesteringar i spårtrafiken i Stockholms län som det är i övriga delar av landet. Då kommer vi att få en Citybana precis som man kommer att få en god trafik i Göteborg, som man nu planerar för, precis som man gör genom Malmö. Det ska vara samma villkor.
Nu diskuteras det väldigt många olika detaljer i det här regeringsförslaget. Jag kommer inte att gå in på det. Man kan, som inom det lilla parti som jag tillhör, säga som så att vi accepterar det som föreligger nu, för går man in och rör i detta rör man upp så många olika saker. Det finns många olika saker som jag också skulle vilja ändra på, som många andra partikamrater inom Folkpartiet skulle vilja ändra på. Jag är säker på att det är så inom alla partier. Jag tycker att jag har hört att man skulle vilja ändra på olika saker, till exempel om taxi ska vara ett kollektivt trafikmedel eller inte. Det kan man ha olika synpunkter på.
Framtiden får utvisa om det var ett bra beslut. Jag tycker att man inte ska se detta som skrivet i sten. Man får väl se och hoppas att det finns en förnuftig regering och en förnuftig opposition som efter ett tag omprövar beslutet.
Vad vill Folkpartiet i grund och botten när det gäller miljöstyrande avgifter? Vi får reda ut den väldigt viktiga frågan, eftersom vi har framstått som motståndare till dessa områdesavgifter, som jag kallar trängselskatten. Det kan man skratta åt. Men man måste ha klart för sig att när Sören Norrby i mitten av 1970-talet, efter en motion från 1968, ledde det som hette Miljökostnadsutredningen föreslog han just de här sakerna, att vi ska ta ut avgifter på vägar bland annat. Han ledde senare Sjöfartskostnadsutredningen.
Där finns samma princip. Helena Leander och jag har diskuterat detta. Jag står alltså bakom den princip som vägledde både Sören Norrby och Dennispaketet, det vill säga att vi skulle ha haft olika avgifter.
Vi har hört många siffror i dag. Låt oss titta på vad Dennisöverenskommelsen skulle ha betytt för antalet fordon i Gamla stan. Det har minskat med 25 procent. Men med vägkostnadsavgifterna från 1991/92 skulle trafiken i Gamla stan ha minskat med 40 procent. Vi vet inte om det skulle ha blivit så, men det är den siffran som står angiven. Det finns många andra sådana siffror.
Fru talman! Det tidigare skatteutskottet besökte också London. Det är inte så många i det nuvarande skatteutskottet som var med då. Då fick vi ställa frågor till
London transportation authority
och Englands transportdepartement. De flesta frågor var mycket inställsamma, men det gick också att ställa frågorna på annat sätt. Har den totala mängden energi - bensin - minskat i London tack vare trängselavgifterna? Åtminstone på den tiden fick vi svaret att inom den region det var fråga om hade bensinförbrukningen minskat med mellan 15 och 20 procent. Det är jättebra. En mil utanför hade den minskat med 4 procent. Men ännu längre utanför - folk körde längre eftersom de tyckte att det var besvärligt med avgifterna - hade bensinförbrukningen ökat med 15-20 procent. Då var befolkningsökningen borträknad.
Tyvärr, fru talman, är detta ett av problemen vi står inför nu med de nya trafikavgifterna. Det syns på ett speciellt sätt. Folk är dessvärre beredda att köra långt. Vi kan se det på bilburenheten när det gäller de stora köpcentrumen Sickla, Arninge och Barkarby. De hade ett uppsving under denna period. Många människor tyckte att det var besvärligt att köra till andra ställen och betala dessa avgifter.
Denna verklighet - hur folk beter sig - kommer man inte ifrån på det sätt som avgifterna har lagts upp. Folk tycker att det är besvärligt. Jag förstår att det inte spelar så stor roll i många andra delar av landet om det kör många människor till Barkarby stormarknad eller Arninge köpcentrum. Men vi måste konstatera att alla dessa bilar som kör dessa mil extra också drar bensin.
Fru talman! Det finns mycket mer att säga om denna proposition. Jag accepterar denna därför att den ingår i en stor helhet. Jag ser fram emot att vi under den här mandatperioden - i motsats till tidigare mandatperioder - kommer att åstadkomma ett mer fungerande Stockholm, Sveriges huvudstad. Vi är väldigt beroende av att Sveriges huvudstad fungerar bättre än den har gjort under de senaste åren.
Det är inte bara Socialdemokraternas fel. Det vill jag gärna säga. Vi har i alla partier ett ansvar för att vi får ett bättre fungerande Stockholm. Oavsett var vi bor vill vi visa upp ett vänligt och framkomligt Stockholm, där bussar går rätt och tätt. Det är viktigt för hela landet, precis som vi vill att Göteborg, Malmö och andra orter också ska fungera. Då har vi i trängselskatten en bit i det här pusslet.