Fru talman! Jag vill gärna bemöta Agne Hansson
eftersom han återigen pratade om att vi måste göra
någonting nu. Det är klart att vi måste göra någonting
hela tiden. Liksom vi har agerat under våren måste vi
agera både nu och i morgon. Det här är ett komplext
problem som jag inte tror avgörs av att vi fattar beslut
i riksdagen i morgon eller i höst. Väldigt mycket är ju
på gång.
Vi vet också att på de områden där man vill ha ett
samarbete mellan försäkringskassan, socialtjänsten,
sjukvården och arbetsförmedlingen har man frihet att
göra det redan i dag. Vi stoppar inte upp en sådan
utveckling genom att nu inte ställa oss bakom just de
borgerliga partiernas åsikt i en väldig massa andra
frågor. Den här processen pågår, och det är fullt fritt
för de regioner eller de landsting där man så vill att
ansluta till den.
Jag tror att det måste ske ett klargörande i den här
debatten, nämligen av hur vi ser på de människor som
vi pratar om. Vad är det för skäl till att människor är
sjukskrivna? Beror det på att människor är lata och
fuskar och på att man behöver ha särskilda morötter
eller piskor för att gå till jobbet? Jag tror inte på den
modellen, och jag skulle vilja höra hur Centerpartiet
resonerar omkring det här.
Moderaterna är ju alldeles övertygade om att om
vi bara får lägre nivåer i sjukförsäkringen och flera
karensdagar, kommer det att innebära att människor
går till jobbet. Jag vet inte om man vill gå så långt
som till att säga att de blir friskare, men man säger i
alla fall att de kommer att gå till jobbet. Jag är över-
tygad om att fler går dit när de får mindre i portmon-
nän eftersom de inte har råd att vara hemma, men hur
ser Centerpartiet på det här?