Fru talman! Om riksdagen skulle fatta det beslut
som Lars Leijonborg vill i morgon så skulle vi få ett
Finsamprojekt som startar den 1 januari år 2003. Om
riksdagen inte fattar detta beslut i morgon så kan vi få
ett projekt som innebär en utökning av samordningen,
nämligen att arbetsmarknadsfrågorna kommer med
genom att arbetsförmedlingen också kommer med,
som kan börja den 1 januari år 2003. Så dramatisk är
skillnaden!
Man skulle kunna tro att det var något större på
gång, men det är det inte. Det är väl lika bra att säga
det - det är ingen som kan slå sig för bröstet och stå
här och säga att vi har hela facit för vad som ska
göras och om ni bara följer våra beslut så kommer det
att ändra sig i morgon. Innan sommaren eller innan
midsommarafton så ska ni få se på dramatiskt föränd-
rade siffror i statistiken. Det är ju löjligt att diskutera
på det viset!
Det kommer att ta tid, och vi får hjälpas åt. Jag är
glad över att Folkpartiet fortfarande står upp för sy-
nen på den generella välfärden i den bemärkelsen att
vi inte vill sänka nivån i sjukförsäkringen. Tvärtom
har vi t.o.m. skrivit artiklar ihop, Lars Leijonborg och
jag, om hur nödvändigt det var att höja taken. Vi har
alltså lite grann gemensamt på den sidan.
Det är riktigt när Lars Leijonborg säger att de
satsningar som vi skulle behöva göra inom välfärden
äts upp av sjukkostnaderna. Visst är det så. Det är
därför vi måste ta i lite extra. Vi kan inte säga att vi
låter bli att göra någonting eftersom kostnaderna är så
höga, för då blir de ju ännu högre! Vi måste använda
pengar i alla fall, samtidigt. Vi måste har mer pengar
till kommuner och landsting och in i försäkringssy-
stemen så att de blir bättre och effektivare och mer
pengar till försäkringskassan så att man kan koncent-
rera sig på rehabiliteringen där samtidigt som vi har
de här kostnaderna. Förhoppningsvis kommer de då
att sjunka, och då kan vi också sänka de kostnader
som vi behöver pumpa in i form av åtgärder. Men vi
kan inte säga: Det är så stora kostnader så vi kan
ingenting göra. Eller hur? Därför måste det bli mer
pengar till kommuner och landsting under en över-
skådlig tid.