Herr talman! När jag har träffat försäkringskasse-
personal har jag varit mån om att träffa inte bara
chefer. Det är klart att man på ett arbete vill ha me-
todutveckling, gå kurser osv. Det är alldeles själv-
klart. Men det absolut största problemet som stressar
personalen som jobbar direkt med människor allra
mest är att de är för få. Det har gjorts en massa in-
dragningar som har lett till att man har blivit färre.
Man har högar med rehabiliteringsfall som man inte
hinner med, och man går hem varje dag utan att ha
hunnit göra det man egentligen vill göra.
När personal har börjat med nytt jobb inom reha-
bilitering, börjat från scratch och haft möjlighet att ta
kontakt med en sjukskriven person väldigt tidigt går
det snabbt att hjälpa till att rehabilitera. Det behövs
ibland inte särskilt mycket. Men ju längre tid en per-
son varit sjukskriven ju svårare blir det.
Det är klart att personalen vill ha utbildning och
metodutveckling, men man vill ha resurser så man
kan ägna sig åt arbetet. Personalen har också metoder
som man är ledsen att man inte hinner tillämpa.
I det som kallades Finsam förut var det ganska
låga procent. Man använde inte upp till 10 %. Got-
land låg, jag tror det var 1995, högst med 3,3 %.