Fru talman! Kristdemokraterna har med anledning
av det betänkande vi nu har att debattera motionerat
om avslag på propositionen. Motivet till detta är den
ståndpunkt vi haft hela tiden sedan det blev aktuellt
med ett accepterande av EU-lagstiftningen. Jag yrkar
redan nu bifall till reservation 2 vid mom. 1.
Sverige har alltsedan mitten på 1800-talet haft
folkrörelser som på ett lovvärt sätt arbetat för en
restriktiv hållning gentemot alkoholen. Kulturen i
Sverige har varit och är förhoppningsvis än i dag, i
alla fall i vissa kretsar - emellertid kanske i allt mind-
re kretsar - av sådan natur att man har en avvikande
hållning till alkoholen jämfört med andra länders
tradition. Jag vill på intet sätt rättfärdiga alkoholen
genom att nämna andra länders tämligen modesta
hållning till begränsning av alkoholhaltiga drycker.
Vi svenskar ska vara svenska och eftersträva den
kultur vi har fått med oss från barnsben.
Alkoholpolitiken i Sverige har sedan lång tid till-
baka uppfattats av många som restriktiv. Denna poli-
tik och hållning har genom det statliga monopolet
varit ganska enkel att bevara och kontrollera genom
tiderna, och folk har accepterat detta. Men i dag ser
det annorlunda ut. Människor reser betydligt mer.
Opinionen påverkas och förändras genom resor och
inte minst genom TV- och filmtittandet. Allt oftare
möts vi av och upplever en passiv alkoholreklam rakt
in i det svenska folkhemmet.
Den svenska alkoholpolitiken har haft sitt ur-
sprung i folkrörelsernas uppbyggnad vid 1800-talets
mitt. Det fanns en tid då det säkerligen fanns behov
av denna ganska snäva politik. Alltför många männi-
skor hade då lockats med och bundits av alkoholens
avskräckande beroende.
I dag är samhället och även människorna annor-
lunda. Alkoholen har fått en annan status. TV, video
och vanliga filmer visar alltmer från andra kulturer,
och dessutom har alkoholen nära nog blivit ett nor-
malt eller i alla fall vanligt inslag i alla samhällsskikt.
Det tycks vara så att det inte går att visa en film utan
inslag av välkomstdrinkar eller andra alkoholintag.
Detta borde inte ha någon betydelse, men gång på
gång bevisas mediernas genomslagskraft när det
gäller människans beteende och handlande. Vi män-
niskor är och ska förbli fria varelser och individer
med ett fast eget förstånd som i normalfallet kan fatta
beslut utifrån de konsekvenser ett visst handlande
eller ett beslut kan få.
Fru talman! Jag vill med anledning av min kanske
oväntade inledning tydligt tala om att kristdemokra-
terna på intet vis kan tänka sig en utökning av inför-
selkvoterna eller göra alkoholhaltiga drycker mer
tillgängliga för människor i allmänhet och för ung-
domar och storkonsumenter i synnerhet.
I vår reservation tillsammans med Centerpartiet,
Folkpartiet och Miljöpartiet tar vi avstånd från den
svängning som svenska regeringen gjort i ärendet. På
utskottsresan till Bryssel och sammanträffandet med
ansvarige kommissionären Bolkestein fanns en bred
majoritet för att Sverige skulle agera och verkligen
driva frågan om att få behålla det svenska undantaget.
Det är märkligt att regeringen, som vi skriver i reser-
vation 2, bytt fot i en så viktig fråga.
För oss svenskar är detta en fråga inom folkhäl-
soområdet. Det har inte blivit någon mätbar förbätt-
ring vad gäller alkoholkonsumtionen. Risken är sna-
rare att konsumtionen ökar på bekostnad av svartsprit,
hembränt och införsel från utlandet.
Det skulle kunna finnas olika argument för att
eventuellt ta bort de svenska begränsningarna av
alkoholinförsel. Det kan finnas skäl att sänka skatten.
Vi hör och kommer i denna debatt att höra olika linjer
som talar varmt för respektive åsikt.
Som helsingborgare skulle jag kunna känna en
viss förståelse för en sänkning av svensk alkoholskatt.
Det kommer i framtiden att bli ännu mera öl och vin
som ska transporteras via Öresundsbron och färjorna
från Danmark och Tyskland. Detta vill vi inte förbju-
da, men ett observandum är att den svenska skatten
snarare uppmuntrar till att ta med allt större volymer
än att handla på våra svenska utskänkningsställen.
På färjorna mellan Helsingborg och Helsingör
transporteras redan i dag oerhört stora mängder öl och
vin dagligen. Vi kan bara ana vad dagens beslut
kommer att innebära. Signalen är tyvärr tydlig. Den
svenska lagstiftaren accepterar en allt större legal
införsel av alkohol, och detta får till följd att såväl
ungdomar som andra konsumenter som kanske inte
borde öka sin konsumtion erbjuds allt billigare och
mer lättillgängliga alkoholdrycker.
Fru talman! Jag vill med anledning av hälsoas-
pekterna säga att statistiken är tydlig. Alltför hög
konsumtion ger allvarliga skador på lever och andra
organ. Detta är både känt och bevisat. Även om
veckotidningar och andra försöker intala oss att ett
glas vin om dagen skulle vara nyttigt finns det så
mycket viktigare hälsofrämjande livsstilar att bejaka.
Det är inte nödvändigt och säkert inte särskilt lämp-
ligt att basunera ut värdet av ett glas vin om dagen. På
detta sätt bejakas och legitimeras konsumtionen.
Följdverkningarna kan bli förödande. Det är mycket
viktigare att staten satsar medel på folkhälsofrämjan-
de åtgärder och t.ex. får oss att röra på oss mer, cykla
i stället för att köra kortare bilsträckor och promenera
i stället för att sitta hemma i soffan.
Kristdemokraterna anser inte att de nya införsel-
reglerna kommer att förbättra folkhälsan, snarare
tvärtom. Det är därför vi säger nej till propositionen
och hemställan i betänkandet.
Vad gäller attityderna till alkoholen vill jag säga
följande. Jag har inte minnesbilden helt klar för mig,
men det finns forskning om ungdomars attityd och
debut vad gäller alkoholhaltiga drycker. I de familjer
där alkohol inte serverats eller ens funnits med i livs-
stilen har barnens debut kommit mycket senare. Det
är i samma undersökning bevisat att ju senare alko-
holdebut man får, desto bättre har man lärt sig att
kunna ha en avhållsam attityd till alkoholen. Därmed
blir konsumtionen totalt sett mindre, och dessutom
blir skadorna mindre allvarliga.
Det ska i sammanhanget sägas att det inte nöd-
vändigtvis följer skador och problem med ett alkoho-
lintag. Det är återigen en fråga om rätt attityd.
Jag har ett exempel från nyårsafton 1999. Jag var
tillsammans med min hustru i Cannes. Tusentals
människor rörde sig på strandpromenaden i denna
vackra franska stad. Vi såg ett mäktigt fyrverkeri.
Ljumma vindar och i övrigt bra väder välkomnade
massorna ned till strandkanten. Efter tolvslaget för-
undrades jag över att varken se tomma champagne-
flaskor eller överfyllda människor. Däremot hörde jag
om stämningen i min egen hemstad denna natt. Jag
vill på intet sätt legitimera alkoholen, men attityden
är viktig. I detta sammanhang har föräldrar ett stort
ansvar för att hindra sina barn och ungdomar från att
bli storkonsumenter.
Folkhälsan är viktig. I Romfördraget, artikel 30,
och enligt Amsterdamfördraget ska restriktioner för
import kunna tillåtas med hänvisning till bl.a. männi-
skors och djurs hälsa. I artikel 152 kan man vidare
läsa att en hög hälsoskyddsnivå ska säkerställas vid
utformningen och genomförandet av all gemenskap-
spolitik och alla gemenskapspåtgärder. Därför bör
Sverige stå fast vid tolkningen av de svenska undan-
tagsreglerna, och vi borde hålla fast vid dem så länge
rådet inte beslutar om något annat.
För oss svenskar är folkhälsan mycket viktig. Den
kan bäst bevaras och förhoppningsvis även förbättras
om informationen om alkohol förbättras och blir mer
tillgänglig för alla människor.
Vad gäller andra länders attityder och vanor vill
jag säga följande. Hur många gånger har vi inte hört
att man både i Danmark och Frankrike har bättre öl-
och vinvanor än vi svenskar? Må så vara - jag kan
hålla med om detta - men vi får inte glömma bort att
samma länder också toppar statistiken vad gäller
leverskador.
Kostnaderna för samhället blir betydligt större än
vad skattepengarna inbringar. Nämnda länder har på
senare tid även sneglat på och börjat ta till svensk
folkhälsomodell. Det finns allt för dem att vinna på
en förbättrad folkhälsolinje. Då ska inte vi i Sverige
gå ifrån denna sedan lång tid tillbaka väl inarbetade
attityd till folkhälsan. Snarare borde information om
och attityd till bättre folkhälsa stärkas.
Sammanfattningsvis, fru talman, anser kristdemo-
kraterna att regeringen borde kunna driva den svens-
ka linjen avseende införselnivåerna hårdare. Med
anledning av detta är vår reservation skriven. Vi har i
denna linje gott stöd av flera partier.
Den svenska alkoholpolitiken har hittills varit
framgångsrik och får inte raseras. Politiken har syftat
till att minska alkoholmissbruket och präglats dels av
beskattning samt reglering av handel och utskänk-
ning, dels av insatser inom hälso- och sjukvård samt
socialtjänst av såväl förebyggande som rehabiliteran-
de karaktär.
I detta sammanhang har stora och betydelsefulla
insatser gjorts av ideella organisationer. Dessa rörel-
ser får inte negligeras eller glömmas bort. Snarare ska
de uppmuntras.