Fru talman! Ibland kan man bara beklaga när man
konstaterar att man har haft rätt. Det var ju så att inför
folkomröstningen om medlemskap i EU varnade
Vänsterpartiet och stora delar av nej-sidan för just det
som nu håller på att ske. Vi varnade för att vi inom en
ganska snar framtid skulle få böja oss för de inför-
selkvoter som är generella inom EU-området.
Den inre marknaden är grundpelaren för EU-
samarbetet. EG-rätten bygger på den. Vad sade då ja-
sidan? De sade: Det där är inga problem. Det är inga
som helst problem. Folkpartiet gick i bräschen och
sade: Nej, det är inga problem. Och så förhandlade
man fram ett undantag som gällde fram till den sista
juni år 2000 där vi skulle behålla de införselkvoter
som vi har haft.
Danmark och Finland förhandlade som vi vet
fram sitt slutdatum till den sista december år 2003.
Under den tiden skulle man vidta vissa åtgärder. I
Sveriges åtagande ingick också att man under denna
tid skulle vidta vissa åtgärder för att möta den inre
marknadens krav. Det här torde vara helt oomstritt.
Framför allt borde man ha varit medveten om detta
från ja-sidan.
Under lång tid kämpade så Bosse Ringholm. Han
försökte faktiskt. Jag blir lite betänksam när jag hör
att företrädare för Miljöpartiet och Folkpartiet här
försöker smutskasta Bosse Ringholm för att han inte
har drivit denna fråga så långt han har kunnat. Jag
anser att han drivit den kanske t.o.m. lite för länge. I
och med att man höll positionerna så pass länge blev
man tvingad att vidta dessa åtgärder utan att ha ett
färdigt paket för att möta problematiken.
Där kan jag ge vissa ett erkännande om att de har
rätt. Detta borde ha kombinerats med ett paket med
upplysning och andra åtgärder för att peka på de
problem som kommer att framträda.
Den svenska alkoholpolitiken har historiskt varit
en väldigt viktig folkhälsofaktor. Den har bidragit till
att Sverige faktiskt kan uppvisa relativt låga ohälsotal
när det gäller alkoholrelaterade skador. Vi har varit
framgångsrika. Och en av de viktigaste bitarna har
här varit prispolitiken. Det är alldeles riktigt.
Den andra viktiga sak som också har tagits upp
här är att vi har haft en monopolförsäljning med en
strikt kontroll. Det gäller inte minst ålderskontrollen,
som är oerhört viktig. Vi ser problemen när man t.ex.
har släppt folkölen till ICA-affärer. Det är ett stort
problem. Det är en stor inkörsport för ungdomar att i
dag få tag på alkohol.
Detta är naturligtvis ett problem, och det proble-
met skulle bli oerhört mycket större om man var
beredd att släppa alkoholförsäljningen generellt, även
till licensierade butiker. Inom Vänsterpartiet anser vi
att det är oerhört viktigt att Systembolagets roll ska
vara kvar.
Om alla de farhågor som vi från nej-sidan förde
fram sade man att det var inget problem. Ändå torde
det ha stått klart för de flesta att det vi möjligen skulle
ha kunnat uppnå vid eventuella omförhandlingar vore
att vi skulle ha kunnat få just det vi nu har fått, dvs.
Danmarks och Finlands undantag.
Om man, som reservanterna i reservation 2 vill,
skulle gå in och skapa en rättslös situation från den 1
juli år 2000 har åtminstone tullen för sin del sagt att
de skulle ha svårt att gripa någon som har upp till tio
liter sprit med sig. Under den tid då detta ska proces-
sas i EG-domstolen kommer faktiskt EG-rätten att
gälla. Det skulle vara svårt för de svenska myndig-
heterna att hänvisa till en annan, svensk lagstiftning.
Det är vad som gäller.
Sedan är det ju så i dag att situationen på alkohol-
sidan är problematisk redan som den är. Det är väl i
dag fullt belagt att omkring hälften av den sprit som
säljs i landet faktiskt inte säljs genom systembolag
eller restauranger. Det tror jag att vi är ganska över-
ens om. Sedan kan man diskutera om det är 40 %
eller 50 %. Men tittar man på Systembolagets försälj-
ning av starksprit och hur mycket den har gått ned de
senaste fem sex åren är det ju förödande.
Nu är det inte säkert att den illegala verksamheten
kommer att öka. Det var Carl Erik Hedlund inne på.
Det tror jag inte. Däremot kommer ytterligare mindre
att försäljas eftersom, som Carl Erik också säger, man
kommer att tulla även på reglerna när det gäller inför-
sel av starksprit. Man kommer att ta med ytterligare
en flaska. Och det kommer inte att var lika omoraliskt
att göra det heller. Detta är naturligtvis ett problem.
Regler om ökad införsel är ett problem i sig, men
det stora problemet när det gäller reglerna om ökad
införsel är ju det som kommer i nästa steg. Om vi då
ska sälja vin, sprit och öl på Systembolaget måste
Systembolaget konkurrera med de priser som finns
utanför landet. Då har vi, precis som sägs här, förlorat
det kanske viktigaste vapnet. Jag skulle vilja säga att
det är det näst viktigaste. Jag tycker fortfarande att
monopolet på försäljningssidan är viktigare. Då måste
vi vidta helt nya åtgärder. Som jag sade nyss är kriti-
ken faktiskt riktig här. Det borde redan nu ha funnits
en alternativ alkoholpolitik för att klara av detta.
Men den viktigaste frågan som vi måste svara på
är: Vad skulle det innebära om vi i dag skulle ta strid
om detta? Från den 1 juli kommer det att bli "tillåtet"
att ta in 10 liter sprit, 90 liter vin, 20 liter starkvin och
110 liter öl. Det är den situation som troligen kommer
att uppstå. Det är intressant att många här står och
säger troligen. De enda som kan visa att man hittills
har haft rätt är vi på nej-sidan som sade att det skulle
bli så här. Och så ser det ut att bli.
Sedan hänvisar man till att vi skulle ha haft en an-
nan situation och att det skulle ha sett annorlunda ut.
Man önskar sig en annan situation. Det kan man väl
göra, men politik är oftast här och nu. Det är här vi
måste ta hänsyn till den verklighet som finns runtom-
kring oss.
Det är två talare anmälda från Vänsterpartiet efter
mig som troligen inte kommer att yrka bifall till hem-
ställan i betänkandet som jag gör. De kommer att
välja att avstå från att rösta. Jag har full respekt för
dessa människor. De har sina bevekelsegrunder, och
de kommer att redogöra för dem. Vi har nämligen
beslutat om att vi ska ha fri röstning i den här frågan
när det gäller att avstå eller att rösta för bifall till
propositionen. Jag tycker att det är ganska viktigt.
Detta är en fråga med oerhört mycket känslor i. Det
är inte bara sakfrågorna som gäller.
Under debattens gång har jag inte kunnat låta bli
att konstatera att för Kenneth Lantz ändras verklig-
heten när han lämnar Helsingborg. Om han står i
Helsingborg och ser problemen med trafiken och all
alkohol och sprit inser han att det nog skulle behövas
en sänkning av skatten. Men när han sedan lämnar
Helsingborg försvinner verkligheten, och då ser situ-
ationen plötsligt helt annorlunda ut. Då kan han inte
tänka sig det.
Bo Könberg säger att Socialdemokraterna, Mode-
raterna och eventuellt Vänsterpartiet kommer att
rasera den svenska alkoholpolitiken. Det som raserar
den svenska alkoholpolitiken är just EU-inträdet och
den grundläggande regeln om att den inre marknaden
är den viktigaste. Här faller faktiskt också § 152 i
Romfördraget. Varor som accepteras i en stor del av
de andra länderna kan man inte säga är ett häl-
soproblem i ett annat land. Det finns vissa domar som
visar detta, t.ex. Crème de Cassis-målet.
Jag skulle vilja säga att det Bo Könberg håller på
med här är rent hyckleri. Det är faktiskt inte de tre
partierna som står bakom detta och som kommer
förändra införselreglerna som skapar problemen, utan
det är EU-lagstiftningen. Den har vi på grund av att vi
blev inröstade i Europeiska unionen. Jag tror att det är
väldigt viktigt att inse att vi nu diskuterar utifrån den
inre marknaden och de regler som finns där.
Jag tror att vi är totalt eniga om folkhälsoargu-
menten, möjligen med undantag för Moderaterna. I
övrigt tror jag att det finns en total enighet. Men när
det gäller den inre marknadens kraft i detta samman-
hang är det bara att konstatera att de som fick in oss i
EU också har skapat denna situation.
Sedan har det sagts att vi implementerar EU-
direktiv, men det är inte så. Vi följer faktiskt bara
reglerna om ett undantag i införselreglerna som går ut
den sista juni år 2000. Därefter har vi inga undantags-
regler. Nu kommer vi att få det, eftersom det är fram-
förhandlat.
Jag vill återigen reagera mot beskrivningarna av
finansminister Bosse Ringholms agerande. Jag tycker
att han i det längsta kämpade för att vi skulle få be-
hålla reglerna. De insinuationer som framförts häri-
från talarstolen tar jag kraftig avstånd från.