Fru talman! Ulla Wester inledde sitt anförande
med en argumentation som i allt väsentligt pekade på
att hon skulle stödja reservation 2. Så långt ägnade
hon sig åt en i huvudsak berättigad polemik mot mo-
deraterna.
Sedan övergick Ulla Wester till att med indigna-
tion misstänkliggöra oss som står bakom reservation
2. Det är en icke sällan tillämpad debatteknik att när
argumenten tryter misstänkliggör man sina motstån-
dare med stark indignation i rösten.
Ulla Wester försökte också framställa det som helt
utsiktslöst att hävda den tolkning som vi förespråkar,
nämligen att undantagsreglerna automatiskt förlängs
om inte rådet fattar ett enhälligt annorlunda beslut.
Hon gör ett stort nummer av den rättsosäkerhet
som en prövning i EG-domstolen skulle innebära.
Men det står väl ändå klart att svensk lag gäller intill
dess att Sveriges riksdag ändrar den. Det är väl ändå
inte troligt att EG-domstolen skulle ge ett retroaktivt
utslag. Därmed faller ju hela den osannolika argu-
mentation, innefattande stora lager av beslagtagen
sprit och andra företeelser, som Ulla Wester ägnade
sig åt i slutet av sitt anförande.