Fru talman! Vi ska nu behandla regeringens för-
slag till nya införselregler för alkohol och tobak.
Svenskarna ska få samma rättigheter som övriga
invånare i EU när det gäller privat införsel. Hittills
har Sverige just för alkohol och tobak haft ett tillfäl-
ligt undantag från den inre marknadens regler för fri
rörlighet för varor och tjänster.
Fru talman! Det finns all anledning att rikta kritik
mot det sätt som regeringen har hanterat den här
frågan. Länge förfäktade regeringen att Sverige hade
någon form av rätt att själv bestämma omfattningen
av införselreglerna - detta trots att det åtminstone
sedan den förra förhandlingsrundan 1996 stått klart
att så inte är fallet. Genom sin halsstarrighet har rege-
ringen försatt sig i en mycket besvärlig situation.
Några genomgripande förberedelser inför detta
systemskifte har regeringen hittills inte vidtagit. Där-
för har jag förståelse för den villrådighet som visas
från dem som trott på regeringens ord. Men blundar
man för verklighetens realiteter blir det lätt förvirrat
när man öppnar ögonen. Att, som det framhålls i en
reservation, låta frågan om införselreglerna prövas i
EG-domstolen är inte ett realistiskt alternativ. Den
inre marknaden omfattar även Sverige.
Från moderat håll har tidigare motionerats om att
regeringen inför anpassningen till EU:s regelverk
skulle ta initiativ till höjda införselkvantiteter och
sänkta alkoholskatter.
Vi har också understrukit nödvändigheten av
upplysningskampanjer om hur man kan umgås med
alkohol. Dessa kampanjer kunde med fördel ske i
samarbete med olika branschorganisationer. Syftet
skulle vara att de nya införselreglerna med åtföljande
sänkta alkoholskatter inte äventyrade folkhälsan.
Tyvärr har förslagen inte hörsammats. Inte på något
sätt har regeringen förberett landet på den kommande
slutdagen eller anpassat den svenska alkoholbeskatt-
ningen efter de nya införselreglerna, vilket är minst
sagt olyckligt.
När nu verkligheten har hunnit ikapp illusionerna
borde regeringen - i nationens intresse - agera kraf-
tigt och beslutsamt. Tyvärr fortsätter den att behandla
frågan om införselregler och alkoholskatterna på ett
felaktigt sätt.
Så här skulle jag vilja beskriva läget. Hela svens-
ka folket vet nu att om senast tre och ett halvt år
kommer det att vara tillåtet att från annat medlem-
sland ta in minst 10 liter sprit, 20 liter starkvin, 90
liter vin och 110 liter öl samt ökade mängder tobaks-
varor utan att betala skatt i Sverige. De svenska alko-
holskatterna tillhör de högsta i Europa. Det kommer
därför att vara mycket frestande för många i samband
med semesterresan redan i sommar att handla utöver
den lagliga ransonen. Många kommer att tycka att det
inte är något brottsligt att i förväg ta in fler flaskor än
vad som just nu är tillåtet. Snart är det ju tillåtet! Det
är bara en fråga om tid, och i större delen av EU är
det sedan länge tillåtet. Så någon moralisk fråga är
det väl knappast fråga om, kan man resonera.
Till bilden hör också att den illegala införseln av
främst sprit och öl har ökat mycket kraftigt. Länssty-
relsen i Skåne län har lämnat en larmrapport över
smugglingen och den organiserade brottsligheten i
samband med distributionen av kontraband. Sam-
mantaget innebär det att vi kan befara en kraftig ök-
ning av såväl legal som illegal införsel av alkohol,
och då främst öl och sprit.
Tullen har mycket små möjligheter att ingripa,
och vinsten är så pass stor att många kommer att
chansa. Det verksammaste sättet att få ned den ille-
gala verksamheten är att göra den olönsam. Det inne-
bär att vi måste anpassa våra skatter till i första steget
dansk nivå. I annat fall kommer den organiserade
brottsligheten att växa sig än starkare i Sverige. Och
då är det inte enbart folkhälsan som står på spel utan
grundvärden i nationen.
Folkhälsan äventyras mer av okontrollerad lang-
ning än av kontrollerad handel. Uppluckringen av det
allmänna rättsmedvetandet kan få stora långsiktiga
negativa följder.
I Aftonbladet kunde man den 24 maj läsa om en
familj som med hjälp av ett större antal medarbetare
satt i system att köpa öl i Tyskland, transportera det
till Helsingör och sedan ta över ölen i mindre mäng-
der till Sverige. De hade vid ett tillfälle haft med sig
16 000 liter öl över den tysk-danska gränsen, och
sedan återstod bara ett tålmodigt arbete att forsla över
det till Sverige.
Förtjänsten är god. Inköpspriset är 65 kr för 12
liter öl, eller 5:40 kr per liter. I Sverige är enbart
skatten på motsvarande ölkvalitet 7:79 kr per liter.
Till detta kommer momsen på ca 4:76 kr. Det gör
12:55 kr i punktskatt och moms.
Priset på Systembolaget är 23:80 kr. Det blir alltså
en skillnad på 18:40 kr för en liter öl. Resultatet för
svensk del blir att svenska bryggerier tvingas permit-
tera eller lägga ned. Detta är således en extremt dålig
affär för den svenska nationen.
Fru talman! Detta är bara ett exempel på vad som
håller på att hända i Sverige. Det finns beräkningar
baserade på mycket stora enkätundersökningar som
visar att bara hälften av all sprit som konsumeras i
Sverige har sålts via Systembolaget. Att tro att Sveri-
ge skulle kunna behålla sina införselregler och där-
med begränsa alkoholkonsumtionen är att stoppa
huvudet i busken. Den förda alkoholpolitiken har
motverkat sitt syfte.
Folkhälsan kan aldrig förbättras genom att alko-
holen tar andra vägar än de lagliga. Dessutom urhol-
kas rättsmedvetandet, skatteintäkterna minskar, och
arbetslösheten bland bl.a. bryggeriarbetarna ökar.
Om regeringen och riksdagen vill ha någon möj-
lighet att ur folkhälsoperspektivet få något grepp över
situationen måste man i första hand "gilla läget".
Tiden är ute för drömmar om fortsatt statlig gräns-
kontroll av alkohol. Nu gäller det att agera på ett fast
och modigt sätt så att medborgarna får respekt för
lagen igen. Enligt vår uppfattning är det tre viktiga
åtgärder som måste vidtas.
1. Riktlinjer för en långsiktig upplysningsverk-
samhet inriktad på framför allt yngre personer
måste utarbetas genast. Detta bör ske i samar-
bete med branschaktörer, som ska känna ett all-
deles särskilt ansvar. Vi har erfarenheterna från
flerårig upplysningsverksamhet om tobakens
skadeverkningar. Det har också resulterat i att
tobaksrökning bland ungdomen har sjunkit ra-
dikalt. Det är viktigare att man kommer i gång
snabbt med upplysningsverksamheten än att alla
detaljer är färdigutredda. Det är nu i sommar
som det stora trycket kommer. Öresundsbron
innebär en kraftigt ökad landtrafik med ytterst
små möjligheter för tullen att kontrollera bilar
och bussar.
2. Redan nu bör riksdagen lägga fast hur tidtabel-
len för de ytterligare förändringarna i införsel-
reglerna ska vara. Frågan blir då betydligt mer
odramatisk, och alla vet vad som gäller. Det går
att skapa respekt för lagar och bestämmelser
också på detta område. Visserligen har det pub-
licerats en tänkt tidtabell, men det är bättre att
det redan nu genom riksdagsbeslut görs helt
klart vad som ska gälla under de närmaste åren
fram till slutet av år 2003. Vi har i vår motion
lämnat ett detaljerat förslag till en sådan tidta-
bell.
3. När de skattefria införselkvantiteterna stiger är
det givetvis viktigt att anpassa de svenska alko-
holskatterna till omvärldens. Görs inte detta
kommer bryggerier, Systembolaget och andra
aktörer i branschen i ett mycket prekärt läge.
Redan i dag har vi permitteringar bland svenska
bryggerier. Ökade skattefria införselkvantiteter,
legala och illegala, kommer givetvis att innebä-
ra kraftigt försämrade överlevnadsvillkor för
många företag. Dessa kostnader för nedlägg-
ningar, friställningar och arbetslöshet måste
också tas med i beräkningarna av vad bibehål-
landet av de höga alkoholskatterna innebär.
Skatterna på alkohol bör därför omgående sänkas.
Den danska nivån på alkoholskatter kan tjäna som ett
riktmärke. I vår motion har vi ett detaljerat förslag på
hur skatteskalan skulle kunna se ut.
Trots att kommissionen tagit del av en tidtabell
från svensk sida och inte haft några erinringar bör en
revidering av tidsplanen göras. Det är bättre att ha en
jämn upptrappning av kvantiteterna än att lägga de
stora höjningarna mot slutet av perioden. Det är inte
särskilt psykologiskt att göra som det nu är föreslaget.
Dramatiken ökar, och risken är stor att laglydnaden
på detta område försvinner i det närmaste helt.
Vi har lagt fram ett detaljerat förslag till en annan
tidtabell än regeringens. Hela frågan om införselreg-
lerna skulle enligt vårt förslag bli mindre spännande.
Om beslut samtidigt fattas om en anpassning av de
svenska alkoholskatterna finns det stora möjligheter
att kunna genomföra förändringen utan större risker
för vare sig folkhälsan, laglydnaden eller skattein-
täkterna.
Fru talman! Vi anser att man bör sänka alkohol-
skatterna med ungefär 35 %. Hur stora blir då kostna-
derna för samhället om detta förslag genomförs? Det
är naturligtvis svårt att beräkna. Att statens intäkter
från alkoholskatter minskar ter sig vid en första an-
blick som tämligen säkert. Men detta kan mycket väl
vara en felsyn.
Redan i dag beskattas inte mer än hälften av all
sprit som konsumeras. Det kommer att bli en kraftig
ökning av såväl illegal som legal införsel av skattefri
alkohol om de svenska skatterna inte anpassas till en
mer europeisk nivå. Kalkylen för sänkta skatter är
förmodligen inte alls lika negativ som en statisk be-
räkning indikerar. Den kan t.o.m. vara positiv i jäm-
förelse med om skattesatserna inte ändras.
Om skattesatserna sänks skulle många inte tycka
det vara mödan värt att göra sig besväret att köpa
alkoholdrycker utomlands. Dessutom skulle man med
ökad upplysning i kombination med en antismuggel-
kampanj kunna förändra medborgarnas inställning till
illegal hantering. Tillsammans skulle dessa faktorer
kunna resultera i en kraftig ökning av handeln via
Systembolaget på bekostnad av skattefri införsel. Om
sänkningen av skatterna innebär att tre fjärdedelar av
konsumtionen av sprit skulle bli beskattad i stället för
som nu bara hälften skulle det vara en bra affär för
staten och också för folkhälsan.
Erfarenheterna från hanteringen av tobaksskatter-
na år 1997 visar hur en skatteökning innebar lägre
skatteintäkter. Omvänt borde en ordentlig sänkning
av alkoholskatterna medföra oförändrade eller högre
skatteintäkter. Beräkningen av hur mycket samhället
skulle tjäna på att försvåra för den organiserade
brottsligheten kan inte heller kvantifieras i pengar.
Nedläggningar eller neddragningar på bryggerier med
åtföljande arbetslöshet skulle kosta samhället stora
pengar, vilket också bör tas med i kalkylen.
Fru talman! Vi är övertygade om att det är nöd-
vändigt att sänka alkoholskatterna. Om införselreg-
lerna och alkoholskatterna utformas på det sätt som vi
föreslagit för de närmaste tre åren är jag övertygad
om att effekterna för såväl folkhälsan som samhällets
nettokostnader blir bättre än om man följer regering-
ens linje som den är presenterad i betänkandet.
Fru talman! Jag har några frågor till Ulla Wester
som, som boende i Skåne, borde ha en god kännedom
om förhållandena där. På vilket sätt främjar utskotts-
majoritetens förslag folkhälsan? Det blir högre inför-
selkvantiteter och oförändrade skatter, trots att vi
redan i dag har en alarmerande situation, som Läns-
styrelsen i Skåne informerat om. Vad vill Ulla Wester
svara de 5 000 bryggeriarbetare som vädjat till såväl
regering som riksdag om en anpassning av ölskatten
till dansk nivå för att kunna behålla jobben? Är
danskt och tyskt öl bättre för folkhälsan än svenskt
öl?
Fru talman! Jag hoppas få svar på dessa frågor
längre fram. I avvaktan på svaren yrkar jag bifall till
reservation nr 1, men står givetvis bakom även den
andra moderata reservationen.