Arbetsmarknadspolitik

Fru talman! Miljöpartiet de gröna har en vision

om ett ekologiskt och social samhälle där människor

känner delaktighet och där människovärdet finns i att

leva och uppleva sin omgivning som någonting man

själv är med och skapar och där inte naturen lider

skada av ett alltför stort uttag av resurser och råvaror.

Effektivitet skall i framtidens samhälle kunna

mätas i ekologiska och sociala värden. Energi- och

materialomvandlingen skall användas på ett för natu-

ren, och därmed för människan, långsiktigt effektivt

sätt.

Miljöpartiet föreslog 1982 en skatteväxling. Det

innebär att arbetsgivaravgiften sänks, och skatten på

energi och utsläpp av miljöfarliga ämnen höjs i sam-

ma grad.

Energiskatten på fossila bränslen och uran samt

koldioxid skall höjas till en nivå på 100 miljarder

kronor under en tid av tio år.

Vi vill att skatteväxlingen skall ske på lång sikt så

att näringslivet får långsiktiga spelregler för att kunna

investera i rätt tid.

En skatteväxling som sker på det sätt Miljöpartiet

vill beräknas kunna generera ca 300 000 nya jobb. En

generellt sänkt arbetsgivaravgift medför att det blir

ekonomiskt lönsamt för företag att anställa mer män-

niskor.

Effektivisering och rationalisering har inneburit,

att även om industrin och främst då exportindustrin

får fler order och mer att göra kommer det ändå bara

fram marginellt fler jobb.

Höjda energiskatter gör att alternativ energipro-

duktion med biobränslen, vindkraft och solvärme

stimuleras.

Energieffektivisering är ett viktigt instrument för

att komma till rätta med överuttag av naturresurser,

och energieffektivisering stimuleras också av höjda

energiskatter.

Återvinning av material kommer att löna sig, och

tillsammans med återanvändning av produkter för det

det kretsloppsanpassade samhället närmare.

Fru talman! Miljöpartiet vill verka för att s.k. grö-

na jobb kommer att utvecklas. En miljövänlig pro-

duktion skapar arbetstillfällen och ger bättre arbets-

villkor än t.ex. energiproduktion i kärnkraftverk.

Vid produktion av varor och tjänster inom områ-

den som solvärme, lågenergilampor, kraftvärmeverk

och återvinningsanläggningar hotas inte arbetares

hälsa och närliggande samhällen genom radioaktiva

utsläpp och strålning och risk för Tjernobylliknande

olyckor.

World Watch Institute visar att kärnkraft är den

energiform som skapar minst antal arbetstillfällen i

förhållande till spenderat kapital. Att producera 1 000

gigawattimmar el per år kräver 100 arbetare i ett

kärnkraftverk, 116 i ett kolkraftverk men 248 i ett

solvärmekraftverk, således en och halv gång mer i

alternativ energiproduktion än i ett kärnkraftverk.

Flera undersökningar visar inte bara på ekonomis-

ka fördelar utan också på en potential för nya arbets-

tillfällen vid alternativ energiproduktion innefattande

gröna jobb.

En summa som är investerad i energieffektivise-

ring är tre gånger så effektiv vad gäller BNP och

arbetstillfällen som samma summa investerad i ökad

energiproduktion.

En grön offentlig sektor skulle kunna skapas ge-

nom att resurser överförs från traditionella arbeten till

gröna arbeten i statliga företag inom t.ex. energisek-

torn och militära sektorn.

Gröna arbeten ger jobb inom byggbranschen ge-

nom satsning på ekologisk byggnation, reparation och

ombyggnad.

Arbetsintensiva och meningsfulla jobb byggs upp

genom återvinningsanläggningar, nyproduktion av

lågenergiförbrukande och miljövänliga produkter.

Fru talman! Flyttbidragen som föreslås i proposi-

tionen medverkar till att människor flyttar ut från den

egna regionen, som då oftast är svagare och i stället

skulle behöva stöd till en satsning på fler arbetstillfäl-

len.

Svagare kommuner mister en framtida arbetskraft,

och arbetskraften flyttar till storstadsregionerna. Mil-

jöpartiet säger därför nej till en sådan flyttlasspolitik.

Ett bidrag till att få ner den höga arbetslösheten är

att införa ett sabbatsår under en arbetsperiod i livet.

Under ett år skall det kunna ges tjänstledighet för att

ge någon arbetslös arbete, och den som gör detta skall

kunna uppbära 80 % av ordinarie arbetslöshetsförsäk-

ring. Men arbetsgivaren måste då enligt Miljöpartiets

förslag anställa någon som är anmäld arbetslös i stäl-

let. Detta blir en besparing för staten, då tjänstledighe-

ten kostar 20 % mindre än arbetslöshet. Tjänstledighe-

ten skall kunna utnyttjas till att vara hemma hos sina

barn, till att studera eller resa. Valet skall vara den

tjänstlediges eget. I storleksordningen 70 000 jobb

skulle på detta sätt kunna genereras.

Fru talman! Åtgärden att ta bort a-kassan för ung-

domar under 20 år vill inte Miljöpartiet medverka till.

Utskottet har ju i denna fråga tänkt gå emot regering-

ens förslag och föreslår att a-kassan får vara kvar.

För att bekosta den tänkta besparingen på 250

miljoner kronor under ett år vill utskottet i stället

sänka ersättningen för de deltidsarbetslösa som av

arbetsbrist tvingats gå ner till fyra dagar i veckan. Då

säger reglerna att det är tillåtet att få arbetslöshetskas-

sa för den femte dagen. Hälften av dagersättningen

vill utskottet ta bort. Detta inkomstbortfall betyder

mycket för de grupper som drabbas.

SKTF visar i en nyligen utgiven rapport hur del-

tidsarbetslösheten ökar i Sverige. Deltidsarbetet

kommer, fruktar man, att bli 90-talets kvinnofälla.

Deltidsarbetet finns inom typiska lågt betalda

kvinnoyrken - städning, äldrevård och på handelns

område. 45 % av kvinnorna arbetar deltid, medan

motsvarande siffra för männen är 10 %.

Privatiseringen inom kommunal verksamhet har

medfört att deltidsarbetet har ökat inom denna sektor.

För att spara pengar och kunna komma i ett bra för-

handlingsläge minskar man arbetstiden, och det blir i

stor utsträckning kvinnorna som drabbas och som inte

kan få heltid.

Miljöpartiet har i ett särskilt yttrande tagit upp

konsekvenserna av att spara på dem som tvingats bli

deltidsarbetslösa, och vi skulle vilja se en analys av

denna besparing och konsekvenserna av den, kanske i

den utredning om arbetslöshetsförsäkringen som på-

går.

Ett sätt att få arbetsgivare att anställa ungdomar är

att slopa arbetsgivaravgiften under det första året. Det

föreslår Miljöpartiet i sin arbetsmarknadspolitiska

motion.

Fru talman! En verkningsfull reform för att sänka

de stora arbetslöshetstalen är att införa en arbetstids-

förkortning. Arbetstiden förändrades i och med in-

dustrialismens inträde. Då började människorna att

arbeta allt längre tid.

Det dröjde ända till 1919 innan arbetstiden lagreg-

lerades. På 50- och 60-talen sänktes tiden, och 1970

fick vi 40-timmars normalarbetsvecka. På 25 år har

inget hänt på detta område i Sverige men däremot

internationellt. Sverige ligger nu på tolfte plats i Eu-

ropa när det gäller bl.a. arbetstiden inom metallin-

dustrin.

Miljöpartiet har sedan 1981 drivit kravet om sänkt

arbetstid, och flera andra partier har det på sitt pro-

gram. Genom att dela på jobben skapar man ca

130 000 nya arbeten, beräknat på att ungefär en tred-

jedel av den frilagda tiden ersätts med nya jobb.

Arbetstidsförkortningar inom flera länder i Europa

visar att balansen i samhället ökar och att människor

mår bättre av sänkt arbetstid. Livskvaliteten ökar när

normalarbetstiden sänks. Detta gäller både för arbets-

lösa och för dem som hotas av arbetslöshet. Ökad

fritid ökar möjligheterna för egenarbete, reparation,

m.m. Detta upplevs som en ökning av välfärden ge-

nom att tiden för familj och vänner också blir större.

Fru talman! En arbetstidsförkortning är en bra

förutsättning för ökad jämställdhet. Den jämnar ut

skillnaderna i arbetstid mellan kvinnor och män.

Kvinnorna arbetar ofta deltid, och männen kan då

genom en sänkt arbetstid ta mer ansvar för hem, barn

och familj.

Viktigt är att arbetsskadorna i form av belast-

ningsskador minskar. Sjukskrivningarna minskar och

medför på så sätt besparingar för samhället.

En arbetstidsförkortning innebär en besparing på

ca 2,8 miljarder. Miljöpartiet kan därför sänka bi-

dragsandelen till arbetslöshetsersättningen med denna

summa.

Miljöpartiet vill inte att arbetslösheten låses fast

på en hög nivå utan vill med hjälp av en arbetstid som

sänkts till 35 timmar i veckan från hösten 1995 få en

effekt av ökad sysselsättning. Genomförs en skatte-

växling med sänkta arbetsgivaravgifter blir det också

lättare för företagen med en arbetstidsförkortning.

Fru talman! Jag vill härmed yrka bifall till reser-

vationerna 7, 22, 34, och 58. För att spara tid har jag

då inte yrkat bifall till alla Miljöpartiets reservationer.