Herr talman! Låt mig först instämma i ett par utta-
landen som arbetsmarknadsministern gjorde i sitt
inlägg, dels behovet av en helhetssyn - det är inte
inom arbetsmarknadspolitiken som man främst skapar
grunden för nya jobb - dels behovet av en aktiv ar-
betsmarknadspolitik. I de principiella inställningarna
finns det ingen skillnad oss emellan. Däremot har vi
olika uppfattningar om vilken väg man skall välja och
hur vi skall tackla de konkreta sakfrågorna.
Anders Sundström redovisar ett antal positiva
trender i bytesbalansen, industriinvesteringarna osv.
Det är naturligtvis viktigt att ta till vara de positiva
strömningar som finns. Men dessa strömningar är ju
inte resultatet av den socialdemokratiska regerings-
politiken, utan de började en ganska lång tid före
regeringsskiftet. Det är resultatet av den förra rege-
ringens politik på ett antal områden, som kritiserades
mycket hårt och konsekvent av den dåvarande social-
demokratiska oppositionen.
När vi sedan kommer över till arbetslösheten och
de dystra prognoserna vill jag ställa en fråga till ar-
betsmarknadsministern, liknande den jag tidigare
ställde till utskottets ordförande. Vad drar arbets-
marknadsministern för slutsatser av att den positiva
trenden när det gäller sysselsättningen i vårt land nu
har brutits och AMS i sin vårprognos har fått revidera
de tidigare prognoserna? Vilka åtgärder är han beredd
att vidta för att inte de mer dystra prognoserna som nu
kommer skall förverkligas?