Fru talman! Det må vara att Johnny Ahlqvist ald-
rig upphör att förvånas över mig i synnerhet och mo-
derater i allmänhet. Det får vi väl i så fall lära oss att
leva med.
Om Johnny Ahlqvist berömmer sig av att ha en
bred samsyn i arbetsmarknadsutskottet bakom en
politik som skulle lämna 10 % av våra medborgare
utan jobb 1998 beklagar jag inte bara Johnny
Ahlqvist. Det är inte acceptabelt att använda 10 %
arbetslösa som något slags nivå till vilken man strä-
var. Ambitionerna måste var högre än så.
Det är mot just den bakgrunden, att regeringens
ambition är så otillständigt låg, som Moderaterna
presenterat sitt sjupunktsprogram för flera jobb, vilket
jag utvecklade från talarstolen tidigare i dag. Johnny
Ahlqvist må hävda att det skulle innebära försämring-
ar för löntagarna. Jag köper inte den beskrivningen.
Det medverkar till att tillväxten i vårt samhälle ökar
och att arbetstillfällena blir fler. Varje människa vi
kan sätta i ett riktigt avlönat arbete innebär en väl-
färdsvinst för det svenska samhället. Det accepterar
inte Johnny Ahlqvist, och det beklagar jag. Jag tror
inte att det finns någon annan utgångspunkt för en
politik som skall fungera både på kort och på lång sikt
än denna.
Jag beklagar, fru talman, den kapitulation inför ar-
betslösheten som socialdemokraterna i denna kamma-
re debatt efter debatt visar så tydliga tecken på.