Fru talman! För att ta det sista först: Johnny
Ahlqvist talar väl om en översyn av dessa frågor. Jag
tycker att det är värt att notera att socialdemokraterna
i det förgångna har varit starka motståndare till det.
Jag ser den öppningen som så värdefull att den bör
räknas Johnny Ahlqvist och socialdemokraterna till
godo.
Johnny Ahlqvist sade att jag var hovsam i tonen.
Om det var ett beröm eller något annat var litet svårt
att uttolka. Det var ju egentligen bara på tre punkter
som Folkpartiet hade en annan mening, sade Johnny
Ahlqvist. Men jag tycker att de är vitala, och det var
fint att Johnny Ahlqvist repeterade dem.
Förändringarna i arbetsrätten var teoretiskt inte
särskilt stora, men de var psykologiskt viktiga. Det är
därför det blir så olyckligt när man nu återställer dem.
Det har dokumenterats att den statliga a-kassan
fyllde en viktig funktion. Jag har faktiskt förhopp-
ningar om att det kan komma en omprövning som gör
att den formen räddas också för framtiden.
Vi skall inte sätta slutgiltigt betyg i dag när det
gäller ungdomsintroduktionen som ett medel för att
hjälpa ungdomar in i arbetslivet. Men allting talar för
att det blir en flopp. Det tycker jag vore illa, inte i
något slags skadeglädje från oppositionen över att
regeringen misslyckas med en åtgärd, utan därför att
de unga som skulle kunna komma in på arbetsmark-
naden får en betydligt sämre chans än med den förra
regeringens modell. Ungdomspraktiken blev ändå
väldigt framgångsrik.
Johnny Ahlqvist sade att arbetsmarknadspolitiken
ligger fast. Jag tror inte att det är så illa. Det skulle
innebära att socialdemokratin satt fast, och det vore
allvarligt. Den cementeringen skall vi hoppas att re-
geringspartiet inte fullföljer.