Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

(forts. från 4 §) Försvarspolitiken 1994/95 (forts. FöU4)

IRÉNE VESTLUND (s), 1995-05-11 (riksmöte 1994/95).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Jag tror att jag behöver återföra de-

batten till de hotbilder som vi faktiskt just nu är sam-

lade för att diskutera. När jag börjar detta anförande

vill jag också gärna referera försvarsutskottets betän-

kande. Vi börjar med att säga: Regeringen betonar att

det civila försvarets förmåga att lösa sina uppgifter i

hög grad grundas på det fredstida samhällets utveck-

ling. Det är självklart att då ingår också de civila

hoten.

Försvarsministern var här tidigare i dag. Han tog

på ett mycket positivt sätt upp just det civila samhället

och det civila försvaret. Försvarsministern har också

ett känt engagemang i det folkliga försvaret och fri-

villigorganisationerna. Han värnar om dem, och han

gör det i god socialdemokratisk anda.

Det har här inte talats så mycket om demokratin i

sig annat än att vi har talat om att demokratin också

behöver genomföras i vår omvärld. En del av demo-

kratin är att civilbefolkningen känner trygghet om det

blir kriser och krig, men också om det händer andra

saker som påverkar vårt samhälle.

Vi var några stycken riksdagsledamöter i

New York. Vi åkte i väg på påskdagen och var med

på nedrustningsförhandlingarnas första fas. Det är

självklart en av de delar som verkligen behöver disku-

teras, och jag är tacksam och glad över att Sverige

spelar en aktiv roll.

Men det hände också andra saker när vi var i New

York. Det har tagits upp vid några tillfällen här under

dagen. Det gäller det som hände i Oklahoma. Det var

en terrorism som verkligen påverkade det civila sam-

hället. Det var en terrorism som satte skräck i väldigt

många människor. Vi fick se det på nära håll eftersom

TV ständigt bevakade detta.

Vi såg vilka krafter som kan vara i gång i olika

länder. Där var det en grupp amerikanska medborgare

som vände sig emot de federala myndigheterna och

därmed också skadade människor. Jag tror att det var

152 döda, många hundra skadade och flera saknade.

Det satte verkligen i gång det civila samhällets resur-

ser och möjligheter att klara av en krissituation.

Det har också här tagits upp i Tokyo. Det var en

gas som användes av en religiös grupp. Man kan

verkligen fråga sig i vilket syfte, men det drabbade

väldigt många människor. Framför allt satte det

skräck i människorna.

Dessa saker som händer utomlands får också ef-

fekter här i Sverige. Många gånger har vi inte riktigt

haft klart för oss att terrorismen är ett hot och en risk

som också kan drabba oss. Jag läser i tidningen Skydd

och säkerhet att gasattacken i Tokyo är skräckscena-

rio för Västsverige. Det kan vara väldigt riskabelt för

Göteborg, eftersom man har väldigt många transpor-

ter av farligt gods.

Det har varit en mångfald incidenter och olyckor

runt om i världen och även här i Sverige som alla har

det gemensamt att de inte var förutsägbara, att de har

gett stora återverkningar och att många har drabbats.

Det har visat på det "normala" civila samhällets möj-

ligheter men och brister i förutsättningar att hantera

katastrofer av olika dignitet.

Jag kommer då tillbaka till det som är skrivet i

betänkandet och som citerar propositionen.

Där står att det civila försvarets förmåga att lösa

sina uppgifter är beroende av det fredstida samhällets

utveckling.

Vi vet att vi inte kan bygga bort alla risker, men vi

har ett ansvar att försöka hindra farorna. Här hemma i

Sverige har vi mer och mer kommit till insikt om att

hoten och riskerna inte enbart är förbundna med

krigstillstånd. Den stora och mycket välskrivna Hot-

och riskutredningen som nu är ute på remiss kommer

att bilda ett underlag för det framtida försvarsbeslutet.

Den hade som uppgift att utreda påfrestningar och

risker i det fredstida samhället och hur beredskapen

mot dessa skall kunna stärkas. Att vi bygger det civila

samhället för att klara av påfrestningarna är kanske en

av de största demokratiska säkerheter som vi har inom

totalförsvaret.

När vi började den här utredningen var det väldigt

många som var, inte hånfulla, det skall jag inte påstå,

men de ansåg att del scenarion var ganska överdrivna.

Men verkligheten kommer i fatt oss. En del av dessa

scenarion har varit ett säkrare samhälle, massflykt till

Sverige, utan el stannar Sverige, radioaktiva ämnen

slår ut jordbruk i Skåne, gasmoln lamslår Uppsala och

störtflod i Dalälven. Om vi bygger upp det starka

samhället klarar vi också de andra påfrestningarna.

Det har hänt och händer väldigt mycket just nu in-

om det civila försvaret. En sak som händer den 1 juli

betraktas av många som den största reformen någon-

sin inom den här sektorn. Det är när ansvaret för civil-

försvaret går över till kommunerna. Här handlar det

om rejäla grepp. Det blir naturligtvis mycket påtagligt

när det gäller räddningstjänsten i krig, men även när

det gäller det kommunala ansvaret som är direkt bun-

det till kommuninvånarna.

Därför anser jag att det som har tagits fram i pro-

positionen är mycket viktigt. Det har vi diskuterat i

försvarsutskottet. Det civila försvaret har behandlats

mycket positivt. Jag tycker att det är en tydlig marke-

ring av att försvarsutskottet har breddat sitt ansvar

och sina diskussioner på ett markant sätt.

Jag tycker att den positiva behandlingen av det

civila försvaret är en del av demokratin. Krigets för-

ödelser och ansvaret för den civila befolkningen har

tagits upp många gånger här. Eva Flyborg tog upp

detta att även kvinnor skall försvara sig. Det finns

mycket att tala om när det gäller vad kvinnor utsätts

för i krig och kristillstånd. Det kan vi kanske ha en

särskild diskussion om. Men jag tycker att det finns

anledning att påtala att ett demokratiskt samhälle med

en stark känsla för medborgarnas rättigheter är vår

trygghet även i en krigssituation.

Ett stort antal reservationer har fogats till det här

betänkandet. Jag tänker inte gå in på dem. Vi har

besvarat många av dem med hänvisning till nästa

försvarsbeslut och även till behandlingen av Hot- och

riskutredningen.

Det finns också en reservation om skyddsrums-

byggande. Riksdagens revisorer har, under gårdagen

tror jag, lagt fram ett förslag angående revision av

detta. Det kommer också att vara ett underlag för oss

att behandla vid nästa försvarsbeslut.

Med detta tillstyrker jag hemställan i utskottets

betänkande och avstyrker de motioner som berör det

civila försvaret.

Debatten

Hämtad sida: 50

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

IRÉNE VESTLUND (s): (forts. från 4 §) Försvarspolitiken 1994/95 (forts. FöU4) (1995-05-11) — PRESS0